OCR
~ 1? hög som emellan /3/ och /4/. Ifrån udden /c/ rundt omkring Dierf Idun /b/ är någorlunda brådjupt öfweralt, utom på wästra sidan af udden /d/. Ifrån /c/ till /8/ är låg ängsstrand, som kanske nere wid wattnet har en alns hög twärbrandt ängswall. Sedan är strand merendels en 1 1/2 a 2 alnar hög twärbrandt ängswall på lera som straxt merendels höjer sig i en jämnsluttande ängsbacke; men på udden /d/ på dess wästra sida, blir han straxt en jämn plan. Ifrån /10/ till udden /d/ och sedan till /k/ består strand af större och mindre sig här och där utskjutande mäst låga berg- och stenhällor, emellan hwilka i små bugterna merendels är sand eller stenstrand. Och straxt inwid merendels en jämt upstigande skogsbacke af någon högd, sällan ängswall. Köhnhällan /d/ är en lång, hwass och låg bergshälla. Djupet derifrån är merendels brådjupt hela wägen till nära /k/ men sedan blir det långrundt i forsen hela wägen anda till udden /o/. Wid /k/ nedrinner en liten bäck. Wid /n/ är en liten rännil, som formerar en liten holme inwid strand. Tfran /k/ till /n/ är strand och backen af samma beskaffenhet, som på norra sidan wid /1/ (pag. 22a), (Har: s. 11.) Ifrån /n/ widtager en stadig twärbrandt stenbacke, på sina ställen nedrasande kullersten, och skogbewäxt, 1 1/2 högst 2 famnar hög, som sträcker sig ända till /o/. Dock ifrån stryckan /m/ till /o/ är låg stenstrand. Ifrån /o/ till /u/ är strand aldeles af lika beskaffenhet, som emellan /4/ och /c/ (se pag. 20 och 21) (här: s. 15); men dess högd aftager småningom till dess han aldeles förlorrar sig wid /u/ hwarest 1 alns twärbrandt gräswall på lera widtager, som sträcker sig till /w/ där den är nära 2 alnar hög. Hit till /u/ kan man ro med båt ifrån hafwet. Ifrån /w/ intil bugten wid /c/ är strand af lika beskaffenhet, som på norra sidan wid /1/ men med den skilnad, at han ej wid wattubrynet hwilar på någon synbar stenbädd, utan består af lera och är äfwen igengrodd med gräs. Omkring udden /e/ ända nära till bäcken /d/ är strand en jämn upstigande gräswall och wid /e/ framskjuter sig i wattenbrynet åtskilliga berghellor. Wid /e/ är en wäg gräfwen snedt upföre backen till Klabböhle By. Dessa stränder äro ända ifrån /o/ till bäcken /d/ brådjupa. Närmast till, bäcken, /d/ är strand åter en twärbrandt skogbewäxt backe så hög som wid /c/ nästan aldeles otilgängelig. Ifrån bäcken /d/ är wid strand brådjupt till inemot /f/ då det börjar blifwa något långgrundt. Ifrån samma bäck till /19/ utskjuta sig wid wattubrynet nästan öfwer alt högre och lågare berg och stenhällor och i små bugterna är antingen sten- eller sandstrand. Och backen är jämt upstigande dels gräswall och dels skogbewäxt. Här i backen wäxer häggar, som annars äro mycket rara här på orten. Ifrån /19/ till /f/ är en lika hög backe som wid /1/ se pag. 14 (här: s. 7) men skogbewäxt och ej aldeles så mycket brandt, samt nagot lagare ndra intill /f/. Wid /20/ 4r en gangstig snedt upfd6re backen Nittfingbacken kallad, wid hwilken ros öfwer Elfwen endast på de