hög som emellan /3/ och /4/.
Ifrån udden /c/ rundt omkring Dierf Idun /b/ är någor¬
lunda brådjupt öfweralt, utom på wästra sidan af udden /d/.
Ifrån /c/ till /8/ är låg ängsstrand, som kanske nere wid
wattnet har en alns hög twärbrandt ängswall. Sedan är strand
merendels en 1 1/2 a 2 alnar hög twärbrandt ängswall på lera
som straxt merendels höjer sig i en jämnsluttande ängsbacke;
men på udden /d/ på dess wästra sida, blir han straxt en jämn
plan.
Ifrån /10/ till udden /d/ och sedan till /k/ består
strand af större och mindre sig här och där utskjutande mäst
låga berg- och stenhällor, emellan hwilka i små bugterna
merendels är sand eller stenstrand. Och straxt inwid meren¬
dels en jämt upstigande skogsbacke af någon högd, sällan ängs¬
wall.
Köhnhällan /d/ är en lång, hwass och låg bergshälla.
Djupet derifrån är merendels brådjupt hela wägen till
nära /k/ men sedan blir det långrundt i forsen hela wägen
anda till udden /o/.
Wid /k/ nedrinner en liten bäck.
Wid /n/ är en liten rännil, som formerar en liten holme
inwid strand.
Tfran /k/ till /n/ är strand och backen af samma be¬
skaffenhet, som på norra sidan wid /1/ (pag. 22a), (Har: s. 11.)
Ifrån /n/ widtager en stadig twärbrandt stenbacke, på
sina ställen nedrasande kullersten, och skogbewäxt, 1 1/2
högst 2 famnar hög, som sträcker sig ända till /o/. Dock ifrån
stryckan /m/ till /o/ är låg stenstrand.
Ifrån /o/ till /u/ är strand aldeles af lika beskaffen¬
het, som emellan /4/ och /c/ (se pag. 20 och 21) (här: s. 15);
men dess högd aftager småningom till dess han aldeles
förlorrar sig wid /u/ hwarest 1 alns twärbrandt gräswall på
lera widtager, som sträcker sig till /w/ där den är nära 2
alnar hög.
Hit till /u/ kan man ro med båt ifrån hafwet.
Ifrån /w/ intil bugten wid /c/ är strand af lika be¬
skaffenhet, som på norra sidan wid /1/ men med den skilnad,
at han ej wid wattubrynet hwilar på någon synbar stenbädd,
utan består af lera och är äfwen igengrodd med gräs.
Omkring udden /e/ ända nära till bäcken /d/ är strand
en jämn upstigande gräswall och wid /e/ framskjuter sig i
wattenbrynet åtskilliga berghellor.
Wid /e/ är en wäg gräfwen snedt upföre backen till
Klabböhle By.
Dessa stränder äro ända ifrån /o/ till bäcken /d/ brå¬
djupa.
Närmast till, bäcken, /d/ är strand åter en twärbrandt
skogbewäxt backe så hög som wid /c/ nästan aldeles otil¬
gängelig.
Ifrån bäcken /d/ är wid strand brådjupt till inemot
/f/ då det börjar blifwa något långgrundt.
Ifrån samma bäck till /19/ utskjuta sig wid wattubrynet
nästan öfwer alt högre och lågare berg och stenhällor och i
små bugterna är antingen sten- eller sandstrand. Och backen
är jämt upstigande dels gräswall och dels skogbewäxt. Här i
backen wäxer häggar, som annars äro mycket rara här på orten.
Ifrån /19/ till /f/ är en lika hög backe som wid /1/
se pag. 14 (här: s. 7) men skogbewäxt och ej aldeles så
mycket brandt, samt nagot lagare ndra intill /f/.
Wid /20/ 4r en gangstig snedt upfd6re backen Nittfing¬
backen kallad, wid hwilken ros öfwer Elfwen endast på de