Sida 28 [28]
- 8 ¬
Och samma stenör är utpå, emot stenkaren, delt sönder
medelst en ännu smalare rännil, som altid förer watten med
stark ström och helt grund, så att man swårligen kan med
en liten båt ro och staka sig der upföre. Den tyckes till
en del wara upkastad af menniskor. Här bredewid har fordom
statt ett qwarnhus, som har gatt med hjul och underfall;
stod sedan länge öde och bortfördes af den stora floden år
1796 och stannade på sandån /66/.
På norra sidan gent emot, hafwa Ytter Hiske byamännen
ett likadant lax-fiske på ett litet stengrund, båda föga
lönande.
Därnäst widtager åter jämt rinnande watten intill
Lilla eller nedre Böhles ören /32/ på hwilken sträcka
sjelfwa strömmen följer norra landet åt.
Men Böhles Idun /b9/ Elfwens södra hälft har en or”
märkelig ström, och som skiljes ifrån norra halfwa ån dels
medelst en sig nedskjutande stenudde wid /33/ af stora
Böhles ören /v/ hwarpå knapt är öfwer en half alns watten,
när Elfwen är liten.
I bugten /35/ wid norra landet straxt inwid Ytter¬
hiske stenkaren är ett litet grund tildanat af backraset
1796.
Djupet är i norra hälften af Elfwen 2 a 4 famnar, och
i Böhles Idun /p/ är lika djup om icke djupare en håla, men
emot stenörarne ofwanföre och nedanföre är något grundare.
Botten är i norra hälften ojämna lerbankar, som den
starka strömmen har formerat likt snödrifwor i urwäder.
Men i Böhles Idun /p/ är botten jämn och af lera lika¬
som också grundet /30/ men närmast intill stenörarne är
stenbotten, eller också lera späckad med sten.
Wid /31/ wid södra landet är en liten grund wik och
tätt nedanföre en smal stenudde.
Lilla eller nedra Böhlesören /32/ är skild ifrån nyss¬
nämnde udde medelst en smal och kort rännil eller strycka,
som man swårligen kan passera upföre med en liten båt. Wid
norra ändan af denna stenören äro stenrösor efter gamla sten¬
kar under wattnet.
Emellan denna stenören och norra landet är en jämn men
stark ström, och djupet och botten som näst ofwanföre.
Ifrån Lilla Böhlesören /32/ följer största djupet
först norra landet ett stycke hwarefter det sedan småningom
drager sig midt efter Elfwen till dess det hinner öfre än¬
dan af Staden, hwarefter det efterhand drager sig emot södra
landet emot myningen af Lilla ån /C/ och är hela wägen
emellan 2 a 3 famnar.
Midt emot Staden delar djupet sig i twenne grenar
medelst Holmboms grundet /g/ som har 1 a 1 1/4 famns djup.
Det ena är det nyss omtalta emot södra landet och är det
egentliga djupet, det andra är tätt under Staden och blir
alt grundare ju mera det lider emot mynningen af Stora ån,
hwarest ej är djupare än at abbor-gräset (potamogeton per¬
foratum och lucens) wäxer nästan öfweralt.
Straxt nedanföre lilla Böhlesören /32/ är såsom prick¬
ningen utwisar grundt watten af wid pass 2 alnars eller 1
famns watten.
wid /v/ straxt inwid samma stenör är en liten obetydlig
wik, som wid stora floden 1796 af upslammad jord nästan helt
blef igenfyld.
Botten är hela denna sträckan, såsom ock hela Elfwen
utföre nästan ända neder till fjärden, af samma beskaffenhet
som näst ofwanföre med ojämna lerbankar,hwilka blifwa alt
mindre och obetydligare ju mera det lider emot fjerden där
botten blifwer nästan jämn.