Sida 28 [28]
OCR
- 8 Och samma stenör är utpå, emot stenkaren, delt sönder medelst en ännu smalare rännil, som altid förer watten med stark ström och helt grund, så att man swårligen kan med en liten båt ro och staka sig der upföre. Den tyckes till en del wara upkastad af menniskor. Här bredewid har fordom statt ett qwarnhus, som har gatt med hjul och underfall; stod sedan länge öde och bortfördes af den stora floden år 1796 och stannade på sandån /66/. På norra sidan gent emot, hafwa Ytter Hiske byamännen ett likadant lax-fiske på ett litet stengrund, båda föga lönande. Därnäst widtager åter jämt rinnande watten intill Lilla eller nedre Böhles ören /32/ på hwilken sträcka sjelfwa strömmen följer norra landet åt. Men Böhles Idun /b9/ Elfwens södra hälft har en or” märkelig ström, och som skiljes ifrån norra halfwa ån dels medelst en sig nedskjutande stenudde wid /33/ af stora Böhles ören /v/ hwarpå knapt är öfwer en half alns watten, när Elfwen är liten. I bugten /35/ wid norra landet straxt inwid Ytterhiske stenkaren är ett litet grund tildanat af backraset 1796. Djupet är i norra hälften af Elfwen 2 a 4 famnar, och i Böhles Idun /p/ är lika djup om icke djupare en håla, men emot stenörarne ofwanföre och nedanföre är något grundare. Botten är i norra hälften ojämna lerbankar, som den starka strömmen har formerat likt snödrifwor i urwäder. Men i Böhles Idun /p/ är botten jämn och af lera likasom också grundet /30/ men närmast intill stenörarne är stenbotten, eller också lera späckad med sten. Wid /31/ wid södra landet är en liten grund wik och tätt nedanföre en smal stenudde. Lilla eller nedra Böhlesören /32/ är skild ifrån nyssnämnde udde medelst en smal och kort rännil eller strycka, som man swårligen kan passera upföre med en liten båt. Wid norra ändan af denna stenören äro stenrösor efter gamla stenkar under wattnet. Emellan denna stenören och norra landet är en jämn men stark ström, och djupet och botten som näst ofwanföre. Ifrån Lilla Böhlesören /32/ följer största djupet först norra landet ett stycke hwarefter det sedan småningom drager sig midt efter Elfwen till dess det hinner öfre ändan af Staden, hwarefter det efterhand drager sig emot södra landet emot myningen af Lilla ån /C/ och är hela wägen emellan 2 a 3 famnar. Midt emot Staden delar djupet sig i twenne grenar medelst Holmboms grundet /g/ som har 1 a 1 1/4 famns djup. Det ena är det nyss omtalta emot södra landet och är det egentliga djupet, det andra är tätt under Staden och blir alt grundare ju mera det lider emot mynningen af Stora ån, hwarest ej är djupare än at abbor-gräset (potamogeton perforatum och lucens) wäxer nästan öfweralt. Straxt nedanföre lilla Böhlesören /32/ är såsom prickningen utwisar grundt watten af wid pass 2 alnars eller 1 famns watten. wid /v/ straxt inwid samma stenör är en liten obetydlig wik, som wid stora floden 1796 af upslammad jord nästan helt blef igenfyld. Botten är hela denna sträckan, såsom ock hela Elfwen utföre nästan ända neder till fjärden, af samma beskaffenhet som näst ofwanföre med ojämna lerbankar,hwilka blifwa alt mindre och obetydligare ju mera det lider emot fjerden där botten blifwer nästan jämn.
