Sida 26 [26]
Långwarpet emellan Koddis Holmen /e/ och Klabböhle
forsens början /f/ förer så strid ström at där ej kan ros
oftare än höst och wår när Elfwen är mycket liten, och då
bruka Soldater och andra utkasta sina nät där hälst öfwerst
i forshufwudet wid /f/ och dfwen i Djerf Idun /b/ för att
fanga Bérting, Salmo Eriox och Trutta.
På sistnämnde ställe, samt nederst i forsen /a/ och
omkring holmarne /e/ bruka Koddis Boerne att ibland om
hösten ljustra utflytnings lax.
Största djupet i Långwarpet sträcker sia mäst midt
efter Elfwen, men om någon skilnad häri är, så närmar det
sig någon mån till norra landet. Djupet känner jag ej och
botten är förmodelicen sten. Största djupet i Klabbdhle
forsen är hela wägen närmare emot norra landet, så att
armen /h/ är djupare än /m/.
Det följer af sig sjelft att i alla forsar är sten
botten.
Straxt nedanföre /h/, hwarest forsen mäst aldeles
saktar sig, dock kan där ganska sällan ros öfwer, delar
Elfwen sig i twänne grenar medelst Baggböhle ören /a/.
Dess norra del /p/ är ett litet Sell, som är Bagg¬
böhle Bys lax-notwarp, och som slutar sig medelst lilla
stryckan wid /r/; hwarovet hafwer fordom warit lönande, och
Kyrkoherden i Församlingen äger 1/3 deri och har haft not
tillsammans med Baggböhle Byamän; men nu i flera år har
han ej haft del i noten såsom föga lönande. Orsaken är att
andra Elfsgren /g/ har skurit sig djuvare fåra, så att
mäst hela watten columnen går den wägen, och stryckan /r/
har så litet watten att laxen ej gärna går där upp till
warpet.
Dess södra gren börjas med stryckan /q/ Sundet
kallad, hwarefter Klabböle ån /s/ straxt tager sin början,
hwaraf till grundet /t/ är nyssnämnde Bys lax-notwarp, som
äro trenne bredewid hwarandra, goda och förmånliga, emedan
de mäst hela sommaren kunna nyttjas.
Djupet i norra grenen /p/ är störst öfwerst emot /h/,
af circa en och en half famn, aftager sedan småningom alt
mera och mera, så att det öfwerst wid stryckan /r/ är 1 1/2
alns djup. Botten i denna gren är kullersten af circa ett
hufwuds storlek.
Wid öfwersta ändan af Baggböhle ören på dess södra
sida, hafwa Baggböhle Byamän påhittat ett litet nätt lax¬
notwarp, som tyckes låfwa god fångst.
I alla omtalte forsar och stryckor, hälst i grenen
/m/ udden /o/ stryckan /a/ och wid landet /1/ fångas om
hösten nejonögon, petromyzon fluviatilis.
Djupet i södra grenen /q/ och Klabböhle lax-notwarp
ifrån stryckan /q/ till grundet /t/ är mästadels lika
Ööfweralt af omkring 2 famnar, men inåt bugten wid /c/ säges
wara 4 a 5 famnars djup. Det förra djupet omkring 2 famnar
fortsätter å ömse sidor af grundet /t/ dock är det på dess
norra sida bredare och djupare än på dess södra.
I stryckan /q/ emot Baggböhle ören /a/ omkring
grundet /t/ samt wid udden /e/ är stenbotten, men midt på
warpena och i bugten /c/ torde wara lerbotten.
Klabböhle ån /s/ fortfar sedan med lika djup af 2 a
3 sällan 4 famnar alt till grundet /15/. Wid /7/ äro twenne
grund; det närmare landet är grundare och tort när Elfwen
är liten, det yttre har då circa 1 1/2 alns djup. Dessa