Sida 26 [26]
OCR
Långwarpet emellan Koddis Holmen /e/ och Klabböhle forsens början /f/ förer så strid ström at där ej kan ros oftare än höst och wår när Elfwen är mycket liten, och då bruka Soldater och andra utkasta sina nät där hälst öfwerst i forshufwudet wid /f/ och dfwen i Djerf Idun /b/ för att fanga Bérting, Salmo Eriox och Trutta. På sistnämnde ställe, samt nederst i forsen /a/ och omkring holmarne /e/ bruka Koddis Boerne att ibland om hösten ljustra utflytnings lax. Största djupet i Långwarpet sträcker sia mäst midt efter Elfwen, men om någon skilnad häri är, så närmar det sig någon mån till norra landet. Djupet känner jag ej och botten är förmodelicen sten. Största djupet i Klabbdhle forsen är hela wägen närmare emot norra landet, så att armen /h/ är djupare än /m/. Det följer af sig sjelft att i alla forsar är sten botten. Straxt nedanföre /h/, hwarest forsen mäst aldeles saktar sig, dock kan där ganska sällan ros öfwer, delar Elfwen sig i twänne grenar medelst Baggböhle ören /a/. Dess norra del /p/ är ett litet Sell, som är Baggböhle Bys lax-notwarp, och som slutar sig medelst lilla stryckan wid /r/; hwarovet hafwer fordom warit lönande, och Kyrkoherden i Församlingen äger 1/3 deri och har haft not tillsammans med Baggböhle Byamän; men nu i flera år har han ej haft del i noten såsom föga lönande. Orsaken är att andra Elfsgren /g/ har skurit sig djuvare fåra, så att mäst hela watten columnen går den wägen, och stryckan /r/ har så litet watten att laxen ej gärna går där upp till warpet. Dess södra gren börjas med stryckan /q/ Sundet kallad, hwarefter Klabböle ån /s/ straxt tager sin början, hwaraf till grundet /t/ är nyssnämnde Bys lax-notwarp, som äro trenne bredewid hwarandra, goda och förmånliga, emedan de mäst hela sommaren kunna nyttjas. Djupet i norra grenen /p/ är störst öfwerst emot /h/, af circa en och en half famn, aftager sedan småningom alt mera och mera, så att det öfwerst wid stryckan /r/ är 1 1/2 alns djup. Botten i denna gren är kullersten af circa ett hufwuds storlek. Wid öfwersta ändan af Baggböhle ören på dess södra sida, hafwa Baggböhle Byamän påhittat ett litet nätt laxnotwarp, som tyckes låfwa god fångst. I alla omtalte forsar och stryckor, hälst i grenen /m/ udden /o/ stryckan /a/ och wid landet /1/ fångas om hösten nejonögon, petromyzon fluviatilis. Djupet i södra grenen /q/ och Klabböhle lax-notwarp ifrån stryckan /q/ till grundet /t/ är mästadels lika Ööfweralt af omkring 2 famnar, men inåt bugten wid /c/ säges wara 4 a 5 famnars djup. Det förra djupet omkring 2 famnar fortsätter å ömse sidor af grundet /t/ dock är det på dess norra sida bredare och djupare än på dess södra. I stryckan /q/ emot Baggböhle ören /a/ omkring grundet /t/ samt wid udden /e/ är stenbotten, men midt på warpena och i bugten /c/ torde wara lerbotten. Klabböhle ån /s/ fortfar sedan med lika djup af 2 a 3 sällan 4 famnar alt till grundet /15/. Wid /7/ äro twenne grund; det närmare landet är grundare och tort när Elfwen är liten, det yttre har då circa 1 1/2 alns djup. Dessa
