Sida 14 [14]
OCR
beskrivning av älven och av skärgården vid dess utlopp, m.a.o. ett slags sjökort för båttrafiken inomskärs. I inledningen till Umebeskrivningen säger Stenberg: "En tilförlitelig kunskap om wart älskade fäderneslands widlyftiga skärgårdar, har länge saknats hos oss, och torde ännu länge fela oss. Wi hafwe wal Chartor och Sjökort; men fa aga den fullständighet och noggrannhet som wederbodr [...] Utomdess aro dessa sjökort endast ämnade till underrättelse för sjöfarten utomskärs, och Scalan så snäf att det warit omöijeligt att aftaga trånga skärgårdars rätta beskaffenhet." Att arbetet efterhand kom att utökas med flera kartor och beskrivningar får förmodligen ses som ett uttryck i lika hög grad för hans pliktkänsla - på gränsen till perfektionism - som för hans aldrig sviktande intresse för hembygden. Pehr Stenberg skickade in även detta topografiska verk, kartor och text, till Kungl. Vetenskapsakademien för att om möjligt få arbetet tryckt i akademiens handlingar; så skedde emellertid aldrig. Vad som sedan hände med manuskriptet är höljt i dunkel. Det enda som med säkerhet kan sägas är, att handskriften förts till biblioteket på Tidö slott i Västmanland, där den blev liggande till mitten av 1960-talet, då den återfanns av professor Gösta Holm - efter nära ett och ett halvt århundrade. Manuskriptet visade sig innehålla tillsammans fem kartbeskrivningar, men de tillhörande kartorna befinner sig fortfarande på villovägar och får kanske anses vara förlorade. Den första kartan med en "noga och widlyftig beskrifning" säger sig Stenberg ha skickat till de svenska generalerna i Nordmaling vid den ryska invasionen 1809 "som också riktigt kom i deras händer", men sedan tydligen återlämnats. Efterforskningar efter de stenbergska kartorna har gjorts bl.a. vid Lantmäteriverkets arkiv i Gävle, vid Riksarkivet och vid Uppsala universitetsbiblioteks kartavdelning (av fil.dr Lars-Erik Edlund, arkivchef Åke Hansson samt undertecknad), men något resultat har hittills inte nåtts. Likaså blev en efterlysning som gjordes via Johan Nordlander-sällskapets medlemsblad Oknytt 1-2 ((2) 1981) liksom en senare fdrfragan hos Krigsarkivet resultatlés. Kartbeskrivningarna är emellertid gjorda med stor noggrannhet, och huvuddelen av de ortnamn som handskriften nämner återfinner man även på nutida kartor över området. Stenbergs egna kartor var delvis utförda efter förebild av tidigare skiftes- och avvittringskartor, vilka emellertid blev förstörda vid den stora stadsbranden i Umeå 1888, då det mesta av socknens äldre arkivmaterial gick förlorat. (6) Handskriften «omfattar 758 tättskrivna sidor i gråpappersband. Den är skriven med bläck, någon gång med tusch, på grovt papper och med ett undantag - Underrättelse om Ume Stads Charta (s. 164) - av Stenbergs egen hand. Enligt handskriftens paginering upptar den första kartans beskrivning 323 sidor. En noggrannare genomgång ger (6) En «rekonstruktion av Holmö-kartan efter Stenbergs beskrivning har gjorts av Åke Sandström. Kartan finns deponerad i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.
