Sida 13 [13]
OCR
för Umeå /1649/ - 1807. Han fortsatte sedan studierna vid Åbo akademi och efter flera avbrott för att skaffa studiemedel - bl.a som informator - prästvigdes han 1786, 28 år gammal. Sitt första förordnande som präst fick han på Odensaari - nuvarande Odensholm - efter särskild kallelse av generallöjtnanten, friherre Wilhelm Carpelan. När denne p.g.a. hög ålder och allt mer försvagad hälsa beslöt att slå sig ned i Åbo stad, där levnadsförhållandena bedömdes vara lättare, flyttade hans huspräst med honom dit. Här återvände Stenberg på arbetsgivarens inrådan till universitetet för ytterligare studier vid sidan av sin anställning. Han ägnade sig nu uteslutande at naturvetenskapliga studier och kunde 1789 avlagga sin "Phil.Cand.-examen med betyget ‘Maximus dignus'. Samma år blef han om sommaren promoverad till Magister", berättar han sjalv i sin Lefwernes Beskrifning. Med denna nya vardighet återvände Stenberg till Härnösands stift, där han innehade förordnanden som adjunkt i Degerfors, Bygdeå och Umeå åren 1790-92. Den 8 augusti 1792 tillträdde han tjänsten som vice komminister i Umeå stad. Samma år ingick han äktenskap med Elisabeth Ålund, som dock dog efter en tvillingfödsel redan något år senare. 1796 gifte han sig för andra gången, då med Elisabeth Catharina Thurdfjäll från Bygdeå, dotter till major Jonas Thurdfjäll och hans hustru Margareta Widmark. I detta äktenskap föddes nio barn, varav fyra nådde vuxen ålder. År 1803 blev Pehr Stenberg utnämnd till komminister i Umeå landsförsamling, en befattning som han tillträdde året därpå och sedan innehade till sin död den 4 maj 1824. Pehr Stenberg var en man med många skiftande intressen. Vid sidan av sin prästtjänst ägnade han sig åt en omfattande hembygdsforskning. Under sina färder i socknen - till fots, till häst, med båt eller med gästgivarskjuts - var han den ständigt vakne och uppmdrksamme iakttagaren, som samvetsgrant tecknade ned sina intryck. Allt som rörde bygden, dess språk, natur och kultur, var föremål för hans undersökning, och resultaten presenterades inte sällan i skrifter eller rapporter av skilda slag. Många av dessa iakttagelser (som han f.ö. själv kallade dem), skickade han även in till Kungl. Vetenskapsakademien, i vars handlingar arbeten av detta slag kunde publiceras. Utom ovannämnda topografiska arbete samlade Stenberg material till en Ordbok över Umemålet samt en "örtsamling", som han i förbigående talar om i sina memoarer. Detta herbarium finns även omnämnt av den s.k. kalvskinnsprästen N.J. Ekdahl, som under en av sina resor i Norrland på 1820-talet också besökte Umeå. (5) Det mest omfattande av Pehr Stenbergs arbeten är emellertid hans stora topografiska verk: Charta beskrifning öfwer Ume Elf och Skärgård, jämte Topographiska anmärkningar öfwer dess omkring liggande stränder och landssträckor; efter minne och ögonmått upprättat år 1800. Handskriftens utförliga titel täcker trots sitt omfång endast en del: av innehållet, och kan därför i viss mån sägas vara missvisande. Men den motsvarar exakt vad Stenberg ursprungligen avsåg att göra, nämligen en brukbar karta och (5) Se härom Hallström, G., N.J. Ekdahls norrländska resor och samlingar 1827-1830. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1928-29, s. 117f£.
