Sida 28 [28]
24
J, som Er tiltron allt försti,
Ehuru mycket smått emot e forskning spjernar.
. En katt, den slugaste man ibland kattor sett,.
Sig speglade en dag, skenbarlizen han tyckte
En like finna der, sin tass mot den han tryckte,
Men kunde dock med allt sitt vett ‘
Ej rätt begripa det, at huru ban sig vände
N{cd tassen, han likväl sin afbild icse kände.
, =_ Som katt kantfaka mjuk och vig
Han öfver spegeln häug:le sig,
'At med en tass bar:mä och med en framom gripa,
— Så ville han den skalken knipa
Som hbonom gäckade — i spegeln glodde han
Och grep på ömse håll, men — intet &nd& faun.
Från spegeln han då återvände
Til vrån der rättorna han börde hålla hus
Och sade välbetänkt: förgälves söka ljus .
Uu en hemlighet som ingen katl in kande,
— Och som til intet bitar mig,
Då endast jag {6dd mot rattor. forn krig,
2 & * oi
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET
UVMEA s