Page 26 [26]
22
T hvilka n‘got stort man ser:
Ty i et slatt de herbergeras
Ur gyllne käri de trakterns,
När man dem nålkas är det sed
At sig til jorden kasta ned. 2 3
En dylik Elefant, som denna rangen hade s . —2 i
Och var en tänkare utaf—det forsta slag,
Med mycken artichet en dag & i 1å —
Til en sin tenare, som då; på näsan, sade: ölle” ;
Säg mig hvad orsak dertil är / # . s
At hvar och en for mig så mycken vördnad bär, —
Jag är ju blott et djur? — Bevars! hörs denne svara;
I hela Indien vi känna ganska väl, — 8
At hvarje storsint, hög och dygdig bjeltes själ ,
När den ur :roppen fiyr, strax måste bo och vara
Hos byita Elefanter blott,
' Med släl vår vördnad: då bör blifva eder lott,
Ty vira Prester oss det säga, &
Och de, man—vet det väl, blott sanning tala pläga —
Och alltså sro vi da hjeltar som du tror? —
Ja viss. — Och häraf det beror, a Ns
x