Sida 24 [24]
OCR
20 : Och i det lugna bo dit han sin tilflykt tagit, 8 Mer et Patriarchaliskt tjäll ' Än någon Herregård, han nöjd sin ti Sitt landtmansyrke flitigt skötte Och lärde sina söner två, 4 . Som voro'unga än och små, — _. Allt hvad som lände mest at öpna deras sinnen _ För sanning, vishet och för dycd. Den äldste, allvarsam och mera underbyggd, Beständigt lifvades af höga forntidsminnen * Och blott sinderade — den yngre yr och glad, Just icke läste mången rad , > Men hellre hoppade och lekte Och med sin söta mamma smekte. En vinter—aftonstund familjen sig befann Församlad kring et bord der mamma satt och spann Och pappa åter skref, och äldste sonen drömde 5 Sig i det fordna Rom med i sin hand. Den yngste allt sitt snille tomde — At bygga hus af kort vid bordets ena rand, . Den älfste oförtänkt nu hördes fadren fråga: d förnötte,
