OCR
9 s S 'L & i 8 =, — — o , HÄMPLINGEN OCH KORPEN. I samma boningsrum befunno 'sig tilbopa i En Hämpling och en Korp, men uti hvar sin bur. Den förre enligt sin natur Var alltid glad och sjöng, då korpen hördes ropa Dag ut dag in på mat, på stek och ost och bröd, Som vore han i hungersnöd. ___ Hvad skulle folket bärvid göra? Man gaf den fråssarn allt, at slippa skriket höra; Men Hämplingen, som blygsam var, Begärde ingenting, han sjöng blott alla dar, ‘Och fastän älskad utaf alla . . _ — För det han tjuste med sin sång, ___ Likväl han glömdes mången gång © ' För det om mat och dryck han blygdes at befalla, Som snåla korpen hvar minut; _ — _ CF Det alltså hände sig til slut, . . . At han en morgonstund ej mera ggg‘aes‘sfifiaa‘*‘* F