Page 5 [5]
L FABELN.
DEN BEHAGSJUKA CLARA OCH BIET.
om
Man hvarje morgon Clgra såg
2 Ur sängen til sin spegel hasta 5 i e
Och mot sin egen bild förljusta blickar kasta, i ”Få
Ty at behaga blott var hela hennes håg— — — F t je
' Hon tusen ömma miner gjorde, * $
l s Dem spegeln, hennes bästa vän,
Så uttrycksfullt besvara borde _
Som någon spegel kunnat än;
Så ung, så skön hon syntes finna, ;
At hvilken henne såg, för henne borde brinna.
En morgon hände at et Bi
Kom hastigt surrande omkring den skönas panna —
_ Hon höjde up et ångesi—skri
*