Page 29 [29]
OCR
25 6.2 Tiden 1630 — 1639. a.Åren 1630 — 1633. Axel Duvall blev 1630 chef för Västerbottens regemente I hans rege— mente ingick också Hans Strijks bataljon med knektar från Angerman— land.Duvalls eget kompani bestod av 83 knektar från Umeå och 40 knek— tar från Bygdeå utöver befäl och stabsmanskap.Det var knektar som hade överlevt kriget i Preussen 1629 och de nyinskrivna knektarna i Umeå. Truppstyrkan kom till Pommern våren och sommaren 1630.Västerbott— ningarna stannade i Penemynde och utforde befistningsarbeten.Hans Strijks bataljon deltog i erövringen av Wolgast.V N F s 35.R 1630:;: 18. Inga nämnvärda förändringar skedde i umeå—bygdeåkompaniet under 163G. En rulla av 4 december 1630,skriven i Uppsala,är ganska lika den rul— la som skrevs 16 maj samma år.Några knektar har försvunnit,några har tillkommit och 11 knektar har underställts Per Sunessons kompani . I rullancantecknas ocksa att 4 knektar återfunnits på rannsakningen: Bengt Jonsson,Brännland,gammal,sjuk,går och tigger Joen Andersson, Gunnismark , dod Johan Olovsson Tväråträsk,går på kryckor.Peder Olovsson Tavle sgukllg ålderoduglig.R 1630 18 . För åren .1631 och 1632 är uppglfterna om umeåknektarna mycket spar— samma.Ett odaterat styrkebesked på Axel Duvalls kompani och regemente, sannolikt skrivet i december 1631,finns.Enligt detta besked har Axel Duvall i sitt kompani 14 befäl och i landet 4 gemena samt ur lan— det 118 gemena och dessutom 6 igenfunna.För 1632 finns inga uppgifter om kompaniet.K V R K s 59 — 61. Anders Körning blev 1633 chef för Västerbottens regemente.Detta år redovisas skvadronen i Pommern i mönsterrullor och här redogör vi för situationen den 16 april.Styrkan har då indelats i 3 kompanier. och de hade tillsamman inte mer än 139 knektar utöver befäl.Enligt Anders Körning hade 361 : man'dött sedan 1630. R 1633:1.K V R K s 59—60. Av de 83 umeåknektar som tillhörde skvadronen 1630 hade endast 15 knektar överlevt de tre åren.Dessa knektar fånns i Anders Körnings och Cornelie de Grots kompanier.En del av skvadronens befäl och knek— tar hemfördes efter mönstringen,men umeaknektarna stannade kvar i Pommern enligt uppgifter i ett flertal senare rullor. Både 1631 och 1633 hade utskrivningar skett i Umeå socken,men de ut— skrivna knektarna mobiliserades inte förrän 1634. b.Aret 1634. Det året mobiliseras de 74 knektar som var utskrivna 1631 och 1633 och sändes till Kalmar.Chef för Kalmarkompaniet med umeå—och bygdeå— knektar var Vasilij Butterlin och kompaniet stannade i Kalmar under hans befäl till 1638. Det var nog en fördel att tillhöra detta kompani.Inga krigshandlingar forekom under tiden och klimatet var mildare än i Norrland.Folket i Kalmar var nog välvilligt inställda till knektarna och de hade hela tiden en fast förläggning.Under de fyra åren skedde inte heller många förändringar i kompaniet.R 1634:2 f. De umeåknektar som fanns kvar i Pommern och Preussen tillhörde 1634 Staffan Klingspors kompani.R 1634:23—25.
