OCR
13 Sammanlagt fanns det alltså 58 knektar,som antecknades i längd för Älvsborgs lösen 1620 och dessutom 38 knektar,som utskrevs 1619 och nyutskrivna knektar 1620.Utskrivningslängd för 1619 finns i Militae— rakningar 1619.Med terminer avses betalningsterminer för Alvsborgs Lösen 1613.Varje år utgjorde en termin och för tiden 1613 — 1619 till— samman 6 terminer.En del knektar hade alltså varit på krigståg hela tiden efter 1613 och en del hade nog varit knektar före 1613.Många hade säkert dött under tiden och betydligt fler än de som nämns i skattelängden.Vissa knektar hade brukat eller brukade ett hemman i hembygden.En särskild grupp knektar utgjorde de som varit knektar sedan 1617 och varit 2 resor till Vaxholmen.De hade tydligen utskrivits till krigstjänst i Gustav II Adolvs nya krigsorganisation och hade i 2 perioder ”resor” deltagit i övningar i Vaxholm,men bodde fortfarande i bygden. I det hemkomna och mönstrade kompaniet från fälttåget i Livland i feb— ruari 1623,rulla 1630:1 upptas 91 gamla umeåknektar och 30 knektar,som utskrevs 1621.Av de 91 äldre knektarna hörde 27 knektar till de 58,som antecknas i längd fäör Älvsborgs Lösen 1620 och av de övriga hade 38 knektar utskrivits 1619 och 26 knektar eller kanske fler troligen ut— skrivits 1620. Alltnog fanns det i socknen år 1620 nittioen knektar,som sedan med ut— skrivna knektar 1621 utkommenderades till kriget i Livland.Det var allt— så knektarnas antal och situation i socknen ,när: vår beskrivning om ' umeåbygdensi:knektar börjar. för åren 1620 — 1695. Genom jämförelse av knektnamn i restuppbördslängd för Älvsborgs Lösen och i mönstringsrulla för februari 1623 konstaterar man att broder ofta kunde ersitta broder.I lingd for Alvsborgs lösen nämns t.ex.Marcus Kö— nigsson och Hans Jonsson i Överrödå och i 1623 års mönstringsrulla över dem som deltagit i fälttåget till Livland Hans Königsson och Mårten Jonsson i Överrödå.Namnen tyder på att det var fråga om två brödrapar. För 1620 jhar:: ingen utskrivningslängd hittats och det skulle därför kunna tänkas att 26 knektar och möjligen fler hade utskrivits 1622,men det som bestämt motsäger denna teori är att i längd på hemkomna knektar från Livland 1623 upptas forst alla gamla knektar och sist utskrivna knektar 1621 . 3.4 KOMPLETTERANDE UPPGIFT OM FOLKMANGDEN. I 1614—års uppbördslängd för Alvsborgs Losen 1613 summeras de skatte— pliktiga i Umeå socken och dessa uppgifter ger oss också en tydlig upp— fattning om befolkningens storlek och sammansättning i början av 1600— talet.I summan av Umeå sockens invånare 1614 medtages inte knektar,oför— mögna,husarma,gamla och förlamade och sedan dessa kategorier undantagits:: finns i socknen 1 Prästänka 1 Landsfogde 1 Länsman 317 hela hjonelag 30 drängar 2 Caplaner 1 Lagläsare 41 halva 80 105 pigor Redan i denna längd märker vi något som vi sedan gång på gång skall konstatera,när vi studerar befolkningsutvecklingen under 1600—talet i Ume& socken och något som orsakades av knektutskrivningen och det är att det fanns 105 pigor i socknen men endast 30 drängar eller i genom— snitt 3 1/2 piga på 1 dräng.