Page 13 [13]
OCR
2.2. DJAKNEBOLE.AR 1696 — 1697. I byn fanns 3 skattegårdar med sammanlagt 10 tunnland brukad åker och 1 och 1/2 tunnland obrukad åker.Från ängarna bärgade bönderna 127 parmar hö.Dessutom fanns i byn 2 bebyggda utjordar med ett knappt tunnland obrukad åker,44 parmar bärgat hö och sedan var det inte mindre in 9 bionder fran andra byar,som endast bärgade hö på obe— byggd jord i Djäkneböle. Beskrivningen till kartan lyder: I denna by är åkerjorden frostaktig och hårdbrukad,dock kan med en dragare bärgas 3 a 4 tunnland och prövas efter l1 tunnas utsäde 2 1/2 och efter l korn 2 a 3 nya.Sämre år mindre. Denna by har tall—och granskogsmark,nyttig till vedbrand,ladutimmer och gärdsel,litet timmer och sågtimmerskog.Björk och granskog nyttig till att taga löv av till boskapsföda och vedbrand.Haver och goda såg— och sqvaltkvarnar uti bäcken över om åkern.Kunde och både såg och vattenkvarn upprättas om de hade nödigt och mäktade dssa bruka och upprätta.De måste och merendels och efter några års för— lopp alladeles köpa sig timmerskog av andra närliggande byar. Och kunna dessa byamän hava av såg,kvarn och på bräde med bohaget som och nagot av humlegårdarna och vad som är mesta fördelen,man måste för sågen. och vedbrandsskogen hålla en häst mer in hemma. de kunna sig och något betinga av kvarnarna,Men har inte något fiskevatten,ingen näverskog eller svedjemark,ingen ligenhet till tjärubränneriet samt hava nagorlunda betesmark. DEGERFORS by.Geometrisk avmätning 1702. I byn fanns 2 kronogårdar och 4 skattegårdar.De odlade drygt 15 tunnland brukad åker och drygt 2 tunnlandobrukad åker och bedöm— des bärga 104 parmar ho. Beskrivning till kartan lyder; Dessa byamin har ensädig och något frostaktig åker.som årligen besås och prövas om 3 dels 2 1/2 korn,nämligen tunnor efter var tunnas utsäde i medelmåttliga år,men ängen är elak och hårdbrukad och större delen myr vitt kring i skogen belägen. Haver och god skogsmark till timmer,vedbrand,gärdsel och annat samt tillfälle till tjärubränneri och att upprätta sågkvarn.Men kunna sig därav ej mer betinga än till egna behov.För lång vägs skull haver och någon svedjemark och nödtorftig näver med lövskog.Samt någorlunda fågel och djurfångstskog.Jjämte god betesmark. Haver och trenne fiskeställen i älven därest de kunna få någon lax och börting de åren storflod är att de inte så tidigt får stänga över älven utanföre,göra därför ingen taxa emedan de sin rättighet till laxfisket efterlåtit vänforsborna med dess interpreteter, som overstinga älven vid sin by och göra laxen. Hava eljest fiskning,Qvarnstillen och qvarnar att mala på till hus— behov.Men inga humlegardar utom nagra par stinger.Samtliga dessa byamän hava sin fördel till utlagornas för skaffande av fiskning, akerbruken,skogen och bohagen. KOMMENTAR . Dessa beskrivningar ger oss en klar uppfattning om försörjnings— möjligheterna i Umeå socken 1600—talet.Förutsättningarna var inte lika i alla byar.I en del byar var åkerjorden bättre,i andra byar var ängsmarken större och mer frodig och i manga byar kunde man agna sig åt tjärubränneri,men inte i alla byar.Flera andra skillna— der framgår också av beskrivningarna .I de 3 nämnda byarna var jord— månen frostig,men det var inte så i alla byar,t ex inte i Röbäck Sörmjöle och Häggnäs och om orsaken härtill kan Ni läsa i min skil— dring:” EN ÄLDRE BY I VÄSTERBOTTEN” sid 4 — 5.
