OCR
2. BYGDENS STRUKTUR OCH NARING. Umeå socken var på 1600—talet uteslutande befolkat av bönder samt deras familjer och tjänstefolk enligt alla mantalslängder.Utöver bönder fanns det i socknen endast några präster och lagmin.Andra tjänstemän och handelsmän bodde i staden. Eur befolkningen i Umeå sockea hade det i sina hem vet vi inte något bestimt och inte heller hur deras hus var byggda.Det enda vi med sikerhet vet är vilken boskap som fanns på gårdarna.Dessutom förstår vi hur åkrar och ängar var fordelade och brukades på grund av de uppmätningar med beskrivningar av böndernas åkrar och ängar som skedde omkring år 1700.Eftersom ingen utveckling skedde i bygden under 1600—talet är det tydligt att bönderna brukade samma åkrar och ängar och att folket bodde i samma byar och gårdar både i början och i slutet av 1600—talet. Alldeles säkert kan man utgå ifrån att de geometriska mätningar som redovisas på kartor med beskrivningar i slutet av 1600— och i bör— jan av 1700—talet i stort sett överensstämmer med bebyggelse och odling i byarna år 1620. Den första kartan över Umeå socken ritades av Johan Persson Gedda 1661.Den är inte så detaljerad men sammanfaller helt med gårdarnas och byarnas antal i början av 1600—talet och med byakartorna vid sekelskiftet år 1700.Både Johan Persson Geddas karta och byakartor . finns på Lantmäteriverket,Gävle. För att ge en bild av rådande förhållanden i Umeå socken under 1600— talet har vi kopierat beskrivningar från 3 byar.och karta från Degernäs och därav förstår vi hur det var i nästan alla byar under hela 1600—talet.De byar som utvalts är:Degernäs,Djäkneböle,Degerfors. 2.1 DEGERNAS.Ar 1711. I byn fanns 2 kronobönder och 8 skattebonder.De ägde sammanlagt 16 tunnland brukad tunnland obrukad åker och bärgade från ängarna c:a 240 parmar(skrindor) hö.Dessutom hade några bönder utägor i byarna Stöcke,Sörböle och Norrmjöle,men bönder från andra byar hade ängar och nybruk i Degernäs.Med kronohemman avses antingen militära :frihemman eller hemman! som':blivit öde och”'sedan brukas' av hy bonde:'med' befriglse'från skatt ett antal år.Eller nybruk utan skatt. Beskrivningen till kartan lyder: Dessa byamin haver frostlind och nagot frostaktig ékerjosd som giva ringa växt synnerligen i regnår.Var och prövas om 2% a 3 tunnor högst igen efter 1 tunnas utsäde i medelmåttiga år.Ängar hava de nagorlunda,dock vitt kring belägna och dels senbärgade,vilka genom utgrävning med tiden kan förbättras,varemot fiskevattnet förringas. Hava ingen timmer eller näverskog.Ingen svedjemark,löv eller furu— skog,ingen djurfångstskog utan allenast smaskog till ladutimmer, gärdsel och vedbrand,varav den basta skogen Litt K tilldelas krono— hemmanen,hava flack och ringa betesmark,så att de ibland måste leja av andra,undantagandes de som hava utägor och fäbodställen. Ingen qvarnligenhet hava de på sin egen mark,hava köpt sig Qvarn— ställen av stöckeborna uti Bubäcken utanför stöcksjöbron,Fiskevattnet är merendels utgrundat,så de inte utan stor möda kan komma ut från landet och haver nu snart i 30 år ej kunnat bruka laxfiske,utan ändå betalt 1/2 tunnas taxa årligen.Men detta år hava de väster på sand— åkern brukat en liten laxgård,giva och 5 skäls taxa,bruka ibland vinter— not och lagnar.Berätta sig hava sin ringa förmån till utlagornas för— skaffande av bohaget och ibland av hösäljande och små humlegårdar kring eller vid husen i gårdarna som ej kan ränta mera än till egna behov. ”