OCR Output

2. BYGDENS STRUKTUR OCH NARING.

Umeå socken var på 1600—talet uteslutande befolkat av bönder samt
deras familjer och tjänstefolk enligt alla mantalslängder.Utöver
bönder fanns det i socknen endast några präster och lagmin.Andra
tjänstemän och handelsmän bodde i staden.

Eur befolkningen i Umeå sockea hade det i sina hem vet vi inte något
bestimt och inte heller hur deras hus var byggda.Det enda vi med
sikerhet vet är vilken boskap som fanns på gårdarna.Dessutom förstår
vi hur åkrar och ängar var fordelade och brukades på grund av de
uppmätningar med beskrivningar av böndernas åkrar och ängar som
skedde omkring år 1700.Eftersom ingen utveckling skedde i bygden
under 1600—talet är det tydligt att bönderna brukade samma åkrar

och ängar och att folket bodde i samma byar och gårdar både i början
och i slutet av 1600—talet.

Alldeles säkert kan man utgå ifrån att de geometriska mätningar som
redovisas på kartor med beskrivningar i slutet av 1600— och i bör—
jan av 1700—talet i stort sett överensstämmer med bebyggelse och
odling i byarna år 1620.

Den första kartan över Umeå socken ritades av Johan Persson Gedda
1661.Den är inte så detaljerad men sammanfaller helt med gårdarnas
och byarnas antal i början av 1600—talet och med byakartorna vid
sekelskiftet år 1700.Både Johan Persson Geddas karta och byakartor
. finns på Lantmäteriverket,Gävle.

För att ge en bild av rådande förhållanden i Umeå socken under 1600—
talet har vi kopierat beskrivningar från 3 byar.och karta från Degernäs
och därav förstår vi hur det var i nästan alla byar under hela
1600—talet.De byar som utvalts är:Degernäs,Djäkneböle,Degerfors.

2.1 DEGERNAS.Ar 1711.
I byn fanns 2 kronobönder och 8 skattebonder.De ägde sammanlagt
16 tunnland brukad tunnland obrukad åker och bärgade från
ängarna c:a 240 parmar(skrindor) hö.Dessutom hade några bönder
utägor i byarna Stöcke,Sörböle och Norrmjöle,men bönder från andra
byar hade ängar och nybruk i Degernäs.Med kronohemman avses antingen
militära :frihemman eller hemman! som':blivit öde och”'sedan brukas' av
hy bonde:'med' befriglse'från skatt ett antal år.Eller nybruk utan skatt.

Beskrivningen till kartan lyder:

Dessa byamin haver frostlind och nagot frostaktig ékerjosd som

giva ringa växt synnerligen i regnår.Var och prövas om 2% a 3 tunnor
högst igen efter 1 tunnas utsäde i medelmåttiga år.Ängar hava de
nagorlunda,dock vitt kring belägna och dels senbärgade,vilka genom
utgrävning med tiden kan förbättras,varemot fiskevattnet förringas.

Hava ingen timmer eller näverskog.Ingen svedjemark,löv eller furu—
skog,ingen djurfångstskog utan allenast smaskog till ladutimmer,
gärdsel och vedbrand,varav den basta skogen Litt K tilldelas krono—
hemmanen,hava flack och ringa betesmark,så att de ibland måste leja
av andra,undantagandes de som hava utägor och fäbodställen.

Ingen qvarnligenhet hava de på sin egen mark,hava köpt sig Qvarn—
ställen av stöckeborna uti Bubäcken utanför stöcksjöbron,Fiskevattnet

är merendels utgrundat,så de inte utan stor möda kan komma ut från
landet och haver nu snart i 30 år ej kunnat bruka laxfiske,utan ändå
betalt 1/2 tunnas taxa årligen.Men detta år hava de väster på sand—
åkern brukat en liten laxgård,giva och 5 skäls taxa,bruka ibland vinter—
not och lagnar.Berätta sig hava sin ringa förmån till utlagornas för—
skaffande av bohaget och ibland av hösäljande och små humlegårdar

kring eller vid husen i gårdarna som ej kan ränta mera än till egna
behov. ”