Sida 8 [8]
UMEABYGDENS KNEKTAR 1620 — 1695 *
1. Forhistoria.
1.1l.Tiden fram till år 1600.
Under 1300—talet beviljades hela den norra delen av Sverige fran
ledung,m a o från skyldighet att åt Sveriges statsmakt göra någon
form av krigstjänst.De som bodde i denna del av landet skulle
varja sitt eget land.V N F s 7.
Allt land omkring Bottenviken benämndes Norra Bottnen.Hela området
omkring Bottenviken tillhorde HAlsinglards landskap.I slutet av
1300—talet bildas Korsholms—Norrbottens lin,som i borjan utgjorde
ett lan.0 N H I s 185.Länet delades år 1441.Landet öster om Botten—
viken fick namnet Osterbotten och det nuvarande Norr—och Väster—
botten skulle kallas Västerbotten,men under lång tid var också
namnet Norrbotten vanligt för hela området väster om Bottenviken.
Gränsen mellan länen drogs mellan Kemi och Torne älvar.V N F s 8,
Ö N H I s 201.
Det fjortonde århundradet var ganska fredligt i Visterbotten med
undantag för inblandning i ett krig med Ryssland i slutet av 1400—
talet.Hela första häften av 1500—talet var också en fredsperiod i
norra Sverige.Norrland berördes inte i så hog grad av striderna med
Danmark och makten om kampen i landet under denna tid.Härav följde::
sannolikt ökat välstånd och befolkningstillväxt. .
Vi vet ingenting bestämt om befolkningsutvecklingen i Umeå socken
före 1500—talet,men enligt Gustav Vasas Jordebok fanns det 1543 420
gårdar i socknen Det var i stort sett samma antal gardar som fanns i
socknen hela 1600—talet.
Tyvärr avbröts freden på 1550—talet och från denna tid fick Väster—
botten "dela lott och borda" med hela landet,när det gällde ut—
skrivning av soldater och kostnader för krigen.År 1552 utskrevs
38 knektar från Visterbotten till en vaktstyrka mot Ryssland.
Av dessa knektar var 10 från Umeå.Ett krig med Ryssland utbröt
1554 och upphörde 1557.Sedan foljde Nordiska sjuårskriget med
början 1563.Därefter följde fler krig med Ryssland ända till år
1593.Hela tiden utskrevs nya knektar även från Västerbotten ock
nya skatter utkrävdes.Ö N H I s 369,446—478.V N F s 13—23.
De första krigsförbanden kallades fänika.Fänika motsvarar bataljon.
1 fänika = 5 kvarter (kompanier).1 kvarter = 5 rotar (plutoner).
Fänikans befälhavare titulerades hövitsman,kvartermästare och
rotemästare. V N F s 12.
1.2.Tiden från år 1600 till år 1620.
År 1604 påbörjades ett förödande krig med Polen.Kriget kulminerade
i ett slag vid Kirkholm 1605 med nederlag för de svenska krigs—
förbanden.Svenskarna förlorade 3.850 man i stupade och fångar.I
slaget deltog 371 soldater från Västerbotten.Av dessa omkom 263.
Polackerna hade inte kraft att utdriva svenskarna.Den svenska
garnisonen blev kvar i Livland.Den fortsatte striderna och nya
knektar utskrevs.Staden Pernau i Estland 1ntogs av svenskarna
år 1617.
Efter slaget vid Kirkholm blev nya krig aktuella forst med Ryss—
land 1609 och sedan med Danmark 1610,det s k Kalmarkriget.Dans—
karna erövrade Kalmar 1611 och genom kriget med Danmark blev Sverige
invecklat i ett trefrontskrig.0 N H II s 143 — 146.