Sida 6 [6]
UMEBYGDENS KNEKTAR 1620 — 1695.
INLEDNING .
Utredningen om knektarna i Umeå socken 1620 — 1695 och deras hem—
bygd har tillkommit på grund av personligt intresse.När vi som nu
tillhör en äldre generation i vår barndoms skola läste om de svenska
kungarnas krigiska bedrifter,nämndes det aldrig att unga män från '
den by och de gårdar,där vi bodde hade deltagit i dessa krig och i
de flesta fall forolyckats.Medan skolan sysslade med regenternas
krig och levnadsöden ett obetydligt intresse åt minniskor
' från vår egen bygd som hade varit med i de krig som hade—forts.
När jag sedan blev medveten om att vår egen bygds befolkning i hög
grad hade berörts av de historiska skildringar vi läste,blev jag ny—
fiken och blev intresserad av att närmare undersöka den bygd som
manniskorna levde i och deras levnadsförhållanden,vilka knektar som
utskrevs till krigen och deras levnadsoden och hur detta skeende
påverkade möjligheten att överleva i bygden för dem som inte blev
knektar. > ' ‘
Nu ligger 1700—och 1800—talen närmare i tiden in 1600—talet och _
dokumenten..är ju mer tillgängliga från senare tider.Många forskare
har också gjort grundliga utredningar om det som hände i vår bygd
från början av 1700—talet till vår tid.Det gäller även soldaterna
i Umeéå socken.Däremot är detaljerna i vår bygds historia under 1600—
talet mindre kända och det som är outforskat och okänt är alltid
mer spännande och intressant att utforska in det som redan är känt.
Det var därför att jag hade hört något berättas om 1600—talets
knektar från Umeå,men ingenting säkert visste om dem,som jag själv—
fallet började studera de dokument,som ger upplysning om dem.
Det redovisade resultatet av undersökningen är i stort sett en be—
skrivning av det som hände och avsikten är att varje läsare i själva
beskrivningen genom egen iakttagelse och reflektion skall komma
fram till tänkvärda och berikande slutsatser.
Undersokningen gör icke anspråk på att vara fullständig i något av—
seende.Den skall betraktas som ett försök att få en ungefärlig upp—
fattning om knektarnas levnadsvillkor i hembygden,utskrivningarna,
vad som hände knektarna i fält och hur knekttjänsterna påverkade
utvecklingen i hembygden.Varje enskildsknekts levnadsöde kan inte
alltid redovisas exakt.I många fall anges det var och när en knekt
dog,men i de flesta fall försvinner knektarna ur rullorna utan att
det anges hur de försvinner.Alla rullor har inte heller fullständiga
namn och hemort för varje knekt.
Osäkerheten gäller särskilt de män och knektar som blev befäl.
Befäl rekryterades antingen genom direkt anställning eller genom
att knektar succesivt befordrades,men i regel anges inte hemorten
for befal.Dirfor kan en del knektar ha förbigåtts eller haft längre
tjänstgöring än beskrivning utvisar. ‘
Det är nu min förhoppning att skildringen om umebygdens knektar
1620 — 1695 skall väcka intresse hos många andra. : att få veta mer om
dessa knektar och att det skall leda till en fördjupad forskning i
i knektarnas historia.
Uppsatsen innehåller en allmän del,den egentliga avhandlingen och
därefter uppgifter om varje enskild knekt från byarna i Umeå socken
den beskrivna tiden. '
De som endast önskar läsa en mindre del av utredningen rekommenderas
att läsa sammanställningar sid 66 — 6 ”