Sida 30 [30]
» ..«..-..-—
W-::-...I.— nnd-U- -W-«Y«-«s- esq¬
-—.;c:-·.-·-« III-.¬
Om det metuska mått- oth; wtgttsystemeh
·" Wid· 1876 ärs Niksjdag har,»på KdnglgsMaths HEFT-·
ssställning, blifwit beslutet, att det franska eller metriska mütt¬
vch wigtsystemet skall införas till bruk i allmän handel och
rörelse i Swertge, sedan detsamma numera blifwit antaget
i de flesta andra enropeiska Kinder-, nämligen, förutom i
Frdnkrike,". ""äsweu» i. Holland- -Be!.gien, Italien-— SchweistzxthpM
nien, Portugal, Tyska riket, Osterrike,sBayern«," ferklcind
«Turkiet, och nu sen-List jemwäl is- Norlge Deß införande i
chrige kommen att, ske jxncjxningom och pä jöljxmde tider:
1:o) under-de tio üng "1·879.-—1888 fär« hwar och en en¬
skild i handel dch körelje ·"«cfin«wända,sleft·ex egetsgddtfinnande, de¬
hittills gjällande eller de nya mütten och Wigterna, dock så att,i
dünn-ringen aflemnare eller mottagare a«f waror sådant fordrar,
nu gällande smått och wigtersskolabiegagnaQ ,
2:o) från början af år (1.881 eller tidigare, om så ske kan,«-:
skall det« nya mått- ochwigtsystemet uteslnfande anwändasfwids
tull- och postwerken samt wed jernwägstrafiken i riket; «¬
3:o)-xsför landtmäster-i-förrättninsgap skall dtex nya Magd¬
och ytmåttets tillämpning taga sm början med ,1881» Jus in¬
gåU-g;, dock åligger der landtmätare från nämndgjstidj ochszintillss
deß annorlunda warder fördrdnadthatt uti ego-.och-del-nings¬
beskxifnisngar införa jordområdenas inneh åll nttry ckta ilcke allena-st.
i det znya ytmåttet ntan äfwen, enlægt"r"egeln,s j«tnn«nland deh»
kappland eller, -för. det soll nllenast atx jordegaxe sä szöxnskgispi
qwadratref och qwadratstängek; - - -- . ..
4:o) för åren·.1-887" och 1888 skofiaj de nrligkas markegüngs-»
taxorna," äfweusom «alla taxor och fkörordnjngar rörande waror
"och effekter samt-— afhandslingar mellan enskilda och statensc
myndigheter,- npptagasbådegamln och nya müttet och--wigten;
5:o) från 1889 årssbörjan fåiinga andra müttochswrgter
justeras än de, som äro inrättade efter metersystemet och den
nya stadga, som om müttvch wigt kömmer att ntfärdas;
N«q-vsp-» ( (
·- -."6:o) med und-antag för- hwad under 3:o Jär a der alks
fxün :-.sden. 1-.Januari 1889 i krsonans räkenskaxzer org Zörjzgrdps
ltnxgar-»sendast det nyq mütt-- och wigtsystemet«.anwändas.;. ach-¬
fxån samma ürs börxan skalldetsammasäfwen i.öfrigt-wara:.
rrkets enda lagltga mättkjochwi«gtsyst«e.nt.«« : "
« Yå det süledes är en afgjord«ss.aks, attt inom en bestäm«d,"
tcke sardeles- snflagsen ttd « metriskai mütttoch wigterx.ut"eslu.¬
tgndez kotnmg :att»" bltfwa hos ..oß ilagliga, bör Jallmsänhetenkk
spka ntt.,1.t1d igdras sig-«-msed. dem förtro·g-en,:sör att- itmöjg
ltgastiezx mähtomndgå de oläg-enheter,«-isom med ·öfw«ergången.
fxän »..ettx mütt-«oclzs·«wtgtsystem till ett annat wanligen säroU
qukmppqde. Det« ar för ;sådanx ändamål «.här Heu koste-rede¬
goxexses for de nyax.måtten och wtgterna ochderas förhållanden
All-de- nu b,rujltga—stall. meddelas. « T-. . . «
Det- metrxskax systexnet ell.erE-,x-.kortare,. metefrsystemet her-sitt
n»amn as meteysom mtzm detsamma ntgör grundenheten för¬
langdmütteHdch pök hwilkem med« deß delar, hela -systemet,
d«er1hjland.»gfwen w1gten, ursprungligen grundades;: -—.-·Q.wa¬
draten -«·på. . metern blef - nämlrgen den « allmänna enheten Tör¬
ytmättet, sknsben på metern den allmänna enheten för.-,-rymd-i
måttep och wtgten af detwaxtem somjnnehällesjspkuben spü
en wtß del as metern, nämltgenknär wattnet ärfnllkomligt
rent» oth« 4 grader wurmt, blef enheten sfövwigtem « Dettär
derfox om meterns längd tnan i första rummetspbör för¬
staffn ftg en tydltg f-örestätlln1ng«,’ för att sedermera kunnasåx
klaraxbegsrepp om systemets öfriga delar. s- "
- Enheten för- längsdzxnåttet eller metemF ärnogw likasp
need 3 .fot 3,tum Eis-Hy- ltnien elleri mycket nära Zz tum mer«
an 3 jot n(en half famn), eller ock nära likasmedssk fotz
hwarxmdx bor ermras derom, att så wäl här, som allt stam¬
gent Isdenna nppfats, med tum och linie menas1.de gällande
dectmalmåtten, Icke den gamla werktummen och deß delar.
Om man således på »en stång afsticker 3 fot och derntöfwer
33 tum, .så har man 1 det.-allra närmaste...en-meter. ..L,ika"sü;