OCR
s— . Man «ä marken afsticker 10 fut, sü har man nngefarltgen, Extra weg mindre noggranhet, PF· metetz Genom desja forhällanden torde en hwar med starsta latthet kunna»forskaffa sig en klar och noggrann föreställntnåj o»m meterns langd. Jnnan wi härefter öfwerga ti. forklakmg aj l)tmütt·en, rymdmatten och wigterna, sknla we Fedogora for det satt-, hwarpü man inom meter.systemet«benamner neüngfalder och delar af enheterna för Fnütt och tptghf och som ar 1 hog»gxad enkelt och lätt för mtnnet. We» erxnra da t»1ll en boxxan -derom, att inom metersystemet ar «twtalsr·akmngen strangt tillämpad, sä att färfkilda benaxnmngar for andra mangfalder och delar icke förekomma, an for 10-falden, 100-falden, 1000-falden och 10,000-falden, samt för 10-delen, 10()-delen ’ soch 100()-dselen. Af müngfalderna har dock 1»0-fal«den utt ystemet, sadant dct blifwit antaget fdr Sweregz Icke erhä It iärskildt namn, emedan sadant anfetts dels ofwexflodegt pch dels ledande till förwexlingar.. Jcke heller har det far Swerkge fnnnits nödigtatt gifwa särsktldt namn.at10000-faldcn uxom i ett enda fall, nämligen i fraga om wagmått, der en storre enhet ansetts behöflig för angtfwande af mycket stora afstand; och har man för südant ändamål med det swenska namnet ny mil beteckuat en sträcka af 10000 meter eller 33681 swensta fot. Eljest, ware sig att det är früga om langdmått,yt1nått, rymdmått eller wigt, erhålles namnet pa 100-falden genom att lägga ordet hekto eller ’hekt,» ncl)1000-falden genom ordet -s«kilo Kramer enhetens "namn; lekaså erhülles nanznet på lodelen genom ordet deri, 100-delen genom centt och 1000delen gen-Im milli framför enhetens namn. Sålnnda hafwa wi, lkwad längdmättet angar, fdlxande namntn be tometer för 100 meter, derenteter for III meter, kilometer- » 1000 v centkmeterv Tzsp » . millmeeter » THIW v Wi stola fa se, att samma sätt för bildande aj namn pä mängfalder och nnderafdelningar ntaf antagna sarsktlda en eter förekommer äfwen wid ytmattet, rymdmattet och wigten. örutom namnen på enheterna, är det kåledes endast de femorden kilo, hekto, den« renti och mi iman behöfwcr behalla i minnet och särskilja frün hwarandra, för att hafwac namnen pa allt hwad matt och wigter heiser inom metersystemet, hsadant det kommer att tillämpaö i Sweri e. . Wi afwa härtillförklaring begagnat namnet ektometer, eshnrn det, såsom obehöfligt, icke är upptaget bland de namn,. som ·komma- att anwändas hos oß.« Deremot kommer fammanjättmngen med ordct hekto att"i andra fall begagnas, fäsom r det sföljande " all wisa sig.. »· « « Såsom a männa ytm.att·anwändag qwadraterna pü längdmåtten ntan andra benämningar än’dem, som jölja af desfa senares, nämligen qwadratmeter, wadrat-demneter,. qwadrat-eent:meter och qwadratani imeter, äfwensom «-wadrat-ktlometer, om hwilkas storlek man für en föreällning ntaf de motswarande längdmätten. Särstildt för nppmätning as jordområden har blifwit antagen en ny enhet med namnet ar, som »är lika med 100 qwadrsattneter. Enligt det wedertagna benämningsfättet kallas 100 ar för en hektar, fom är mycket nära lika med 20tunnland. Sasom allmänna -rymdmatt·"begagnag kuberna pa längmütten ntan andra benämningar än dem, som följa af dessa ie—nar·es, nämli en: knbik-meter, kubik:decimeter, kubikcenttmeter och ubik-millimete«r. Särfkildt för uppmätning af waror medelst mälkärl har man infört en ny» enhet, benämnd"liter, som är lika med en kubikdecinteter. Enligt den allmänna regeln för benämningen as mangfalder ach delar ntaf enheten kallas ’ 100 liter för en hektoliter, Fu liter för en deriliter, n . TTIIF V y. . centilitkro