Sida 33 [33]
s— . Man «ä marken afsticker 10 fut, sü har man nngefarltgen,
Extra weg mindre noggranhet, PF· metetz Genom desja for¬
hällanden torde en hwar med starsta latthet kunna»forskaffa
sig en klar och noggrann föreställntnåj o»m meterns langd.
Jnnan wi härefter öfwerga ti. forklakmg aj l)tmütt·en,
rymdmatten och wigterna, sknla we Fedogora for det satt-,
hwarpü man inom meter.systemet«benamner neüngfalder och
delar af enheterna för Fnütt och tptghf och som ar 1 hog»gxad
enkelt och lätt för mtnnet. We» erxnra da t»1ll en boxxan
-derom, att inom metersystemet ar «twtalsr·akmngen strangt
tillämpad, sä att färfkilda benaxnmngar for andra mang¬
falder och delar icke förekomma, an for 10-falden, 100-falden,
1000-falden och 10,000-falden, samt för 10-delen, 10()-delen ’
soch 100()-dselen. Af müngfalderna har dock 1»0-fal«den utt y¬
stemet, sadant dct blifwit antaget fdr Sweregz Icke erhä It
iärskildt namn, emedan sadant anfetts dels ofwexflodegt pch
dels ledande till förwexlingar.. Jcke heller har det far Swerkge
fnnnits nödigtatt gifwa särsktldt namn.at10000-faldcn uxom
i ett enda fall, nämligen i fraga om wagmått, der en storre
enhet ansetts behöflig för angtfwande af mycket stora afstand;
och har man för südant ändamål med det swenska namnet ny
mil beteckuat en sträcka af 10000 meter eller 33681 swensta
fot. Eljest, ware sig att det är früga om langdmått,yt1nått,
rymdmått eller wigt, erhålles namnet pa 100-falden genom
att lägga ordet hekto eller ’hekt,» ncl)1000-falden genom ordet
-s«kilo Kramer enhetens "namn; lekaså erhülles nanznet på lo¬
delen genom ordet deri, 100-delen genom centt och 1000¬
delen gen-Im milli framför enhetens namn. Sålnnda hafwa
wi, lkwad längdmättet angar, fdlxande namntn
be tometer för 100 meter, derenteter for III meter,
kilometer- » 1000 v centkmeterv Tzsp »
. millmeeter » THIW v
Wi stola fa se, att samma sätt för bildande aj namn pä
mängfalder och nnderafdelningar ntaf antagna sarsktlda en¬
eter förekommer äfwen wid ytmattet, rymdmattet och wigten.
örutom namnen på enheterna, är det kåledes endast de fem¬
orden kilo, hekto, den« renti och mi iman behöfwcr be¬
halla i minnet och särskilja frün hwarandra, för att hafwac
namnen pa allt hwad matt och wigter heiser inom meter¬
systemet, hsadant det kommer att tillämpaö i Sweri e.
. Wi afwa härtillförklaring begagnat namnet ektometer,
eshnrn det, såsom obehöfligt, icke är upptaget bland de namn,.
som ·komma- att anwändas hos oß.« Deremot kommer famman¬
jättmngen med ordct hekto att"i andra fall begagnas, fäsom
r det sföljande " all wisa sig.. »· «
« Såsom a männa ytm.att·anwändag qwadraterna pü
längdmåtten ntan andra benämningar än’dem, som jölja af
desfa senares, nämligen qwadratmeter, wadrat-demneter,.
qwadrat-eent:meter och qwadratani imeter, äfwensom
«-wadrat-ktlometer, om hwilkas storlek man für en före¬
ällning ntaf de motswarande längdmätten. Särstildt för
nppmätning as jordområden har blifwit antagen en ny enhet
med namnet ar, som Ȋr lika med 100 qwadrsattneter. Enligt
det wedertagna benämningsfättet kallas 100 ar för en hektar,
fom är mycket nära lika med 20tunnland.
Sasom allmänna -rymdmatt·"begagnag kuberna pa läng¬
mütten ntan andra benämningar än dem, som följa af dessa
ie—nar·es, nämli en: knbik-meter, kubik:decimeter, kubik¬
centtmeter och ubik-millimete«r. Särfkildt för uppmätning
af waror medelst mälkärl har man infört en ny» enhet, be¬
nämnd"liter, som är lika med en kubikdecinteter. Enligt
den allmänna regeln för benämningen as mangfalder ach
delar ntaf enheten kallas ’
100 liter för en hektoliter, Fu liter för en deriliter,
n . TTIIF V y. . centilitkro