Sida 32 [32]
, «-.-»W smW
Om det metriska matt- ach wigtsyftemetx
Wtd 1876 ars Riksdag har, pa Kangl. Maine frams «
blifwit beflutet, att det franska eller metrista matt¬
ställning, « ·
ystemet stall mfaraö nll bruk I allmän handel ach
ach wigts
rörelfe i Swerige, sedan detsamma numera blifwit antaget
i de flesta andra eurapetska landet, nämltgem förntam i
Frankrike, äfwen i Holland, Bexgien,.Jtalien, Schweitz, Spa¬
nien, Portugal, Tyska riket, Osterrrke, Bayern, Grekland«
Turkiet, ach nu senast jemwäl i Narge. Deß införande I
Swerige kammer att· sie smaningam ach pa sölxande tider:
1:a) under de tia aren 1879——1888 far hwar ach en en¬
stild i handel ach rörelfe anwända, efter eget gadtfinnande, de
hittills gällande eller de nya matten ach wigterna, dack sa att,
da antingen aflemnare eller mattagare af warar fadant fardrar,
nU gällande matt ach wigter skala begagnas;
2:a) fran början af ar 1881 eller tidigare, am sa ste kan,
stall det nya matt-« ach wigtjystemet uteslntande anwändas wid
tullss a pastwerken samt wid jernwägstrafiken i riketz
3:a «er landtmäteri-farrättningar skall det nya Hinga¬
ach ytmattets ttllämpning taga sin böria
gang; dack aligger det landtmätare sran nämnda tid, ach intill
deß annarlunda warder förardnadt, att nti ega- ach delnings¬
bestrtfningar inf«ra jardamrad enas inneh all Uttryckta icke allenast
tet utan äfwen, enligt regeln, i tnnnland ach
i det nya ytmat
kappland eller, för det fall allenast att jardegare ja ansta, c
qwadratref ach qwadratstänger;
4:a) för aren 1887 ach 1888 stala de arliga markegangai
taxarna, äfwensam alla taxar ach sarardningar rörande warar
’ ll enskilda ach ftatens
justeras an de, sam ära inrättade efter metersyftemet ach der
nya stadga, jam am matt ach wrgt kammer att ntfärdasz
r
tngar endast det nyatmatp ach wigtsystemet anwändas; ach¬
ran samma are börxan stall detsamma äfwen i öfrigt warn¬
rfikets enda lagliga matt- ach wigtsystem
tcke sätdeles aflägsen tid metriska matt ach wigter unsin¬
tande kamma a
söka att i ttd göra sig med dem förtragna,
ligaste matta undga de
fran ett matt- ach wtgtfystem till ett annat wanligen ära
faxknippada Det ar för sadant
till de nnbrukliga stall meddelas.
nanm af met-r,
längdmattet, ach p
sta) med undantag för hwad under 3:a) ar sagdt, staa;
an den 1 Januari 1889 i kranang räkenstaper ach förhand¬
Da det Ialedes är en afgjard sak, att inam en bestämd,
tt blifwa has aß lagliga, bör allmänheteni
för att i maj¬
alägsenheter, sam med öfwergangen
· ändamal här en kart reda¬
lse för de nya matten ach wigterna ach deras förhallanden
Det metrista systemet eller, kartare, metersystemet har sitt-. ·
iam inam detsamnia utgör grundenheten för
a hwilken, med deß delar, hela systemet,
deribland äfwen wigten, ursprungligen grundades. Qwa¬
draten pa metern blef nämltgen den allmänna enheten för¬
ytmattet, knben pa metern den allmänna enheten för rymd¬
matten ach wtgten af det watten, sam innehalles i kuben pa»
en wiß del af metern, nämligen när wattnet är fullkamligts
rent ach 4 igrader warmt, blef enheten för wigten. Dct är¬
« ·g längd tnan i första rummet bör för¬
föreställmng, för att sedermera kunna fa«
klara begrepp am ystemets öfriga delar.
ängdmåttet eller metern är naga lika
Enheten för
med 3 fat 3 tum 6787715 linier, eller mycket nära BE tum mer¬
än 3 jat (en half famn), eller ack nära lika med Bz fat,.
hwarwid bör erinras deram, att sa wäl här, sam allt kam¬
gent i denna uppsats, med tum ach linie menaa de ä ande¬
decimalmatten, icke den gamla werktummen ach de delar..
töfwear
Om man saledes pa en stan afsticker 3 fat ach dern «
33 tum, sa har man i det a ra närmaste en n1eter. Ltkasa,.
sspkW--·Fsps sq sq --·,-....»- -.-Y-.-s.--.--,-- -. .WW-,7·«v« -- »sp·
«-;2«.