Sida 32 [32]
OCR
, «-.-»W smW Om det metriska matt- ach wigtsyftemetx Wtd 1876 ars Riksdag har, pa Kangl. Maine frams « blifwit beflutet, att det franska eller metrista mattställning, « · ystemet stall mfaraö nll bruk I allmän handel ach ach wigts rörelfe i Swerige, sedan detsamma numera blifwit antaget i de flesta andra eurapetska landet, nämltgem förntam i Frankrike, äfwen i Holland, Bexgien,.Jtalien, Schweitz, Spanien, Portugal, Tyska riket, Osterrrke, Bayern, Grekland« Turkiet, ach nu senast jemwäl i Narge. Deß införande I Swerige kammer att· sie smaningam ach pa sölxande tider: 1:a) under de tia aren 1879——1888 far hwar ach en enstild i handel ach rörelfe anwända, efter eget gadtfinnande, de hittills gällande eller de nya matten ach wigterna, dack sa att, da antingen aflemnare eller mattagare af warar fadant fardrar, nU gällande matt ach wigter skala begagnas; 2:a) fran början af ar 1881 eller tidigare, am sa ste kan, stall det nya matt-« ach wigtjystemet uteslntande anwändas wid tullss a pastwerken samt wid jernwägstrafiken i riketz 3:a «er landtmäteri-farrättningar skall det nya Hingaach ytmattets ttllämpning taga sin böria gang; dack aligger det landtmätare sran nämnda tid, ach intill deß annarlunda warder förardnadt, att nti ega- ach delningsbestrtfningar inf«ra jardamrad enas inneh all Uttryckta icke allenast tet utan äfwen, enligt regeln, i tnnnland ach i det nya ytmat kappland eller, för det fall allenast att jardegare ja ansta, c qwadratref ach qwadratstänger; 4:a) för aren 1887 ach 1888 stala de arliga markegangai taxarna, äfwensam alla taxar ach sarardningar rörande warar ’ ll enskilda ach ftatens justeras an de, sam ära inrättade efter metersyftemet ach der nya stadga, jam am matt ach wrgt kammer att ntfärdasz r tngar endast det nyatmatp ach wigtsystemet anwändas; achran samma are börxan stall detsamma äfwen i öfrigt warnrfikets enda lagliga matt- ach wigtsystem tcke sätdeles aflägsen tid metriska matt ach wigter unsintande kamma a söka att i ttd göra sig med dem förtragna, ligaste matta undga de fran ett matt- ach wtgtfystem till ett annat wanligen ära faxknippada Det ar för sadant till de nnbrukliga stall meddelas. nanm af met-r, längdmattet, ach p sta) med undantag för hwad under 3:a) ar sagdt, staa; an den 1 Januari 1889 i kranang räkenstaper ach förhandDa det Ialedes är en afgjard sak, att inam en bestämd, tt blifwa has aß lagliga, bör allmänheteni för att i majalägsenheter, sam med öfwergangen · ändamal här en kart redalse för de nya matten ach wigterna ach deras förhallanden Det metrista systemet eller, kartare, metersystemet har sitt-. · iam inam detsamnia utgör grundenheten för a hwilken, med deß delar, hela systemet, deribland äfwen wigten, ursprungligen grundades. Qwadraten pa metern blef nämltgen den allmänna enheten förytmattet, knben pa metern den allmänna enheten för rymdmatten ach wtgten af det watten, sam innehalles i kuben pa» en wiß del af metern, nämligen när wattnet är fullkamligts rent ach 4 igrader warmt, blef enheten för wigten. Dct är« ·g längd tnan i första rummet bör förföreställmng, för att sedermera kunna fa« klara begrepp am ystemets öfriga delar. ängdmåttet eller metern är naga lika Enheten för med 3 fat 3 tum 6787715 linier, eller mycket nära BE tum merän 3 jat (en half famn), eller ack nära lika med Bz fat,. hwarwid bör erinras deram, att sa wäl här, sam allt kamgent i denna uppsats, med tum ach linie menaa de ä andedecimalmatten, icke den gamla werktummen ach de delar.. töfwear Om man saledes pa en stan afsticker 3 fat ach dern « 33 tum, sa har man i det a ra närmaste en n1eter. Ltkasa,. sspkW--·Fsps sq sq --·,-....»- -.-Y-.-s.--.--,-- -. .WW-,7·«v« -- »sp· «-;2«.
