Sida 38 [38]
OCR
·’ Ty det, fom i frag-a om stogens würd müste framhälkas vch üläggas sasom det allra wigttgaste är, att befordra åtefxe wäxten i« de Yhuggna trädens ställe, hwilket kan ske genom natur-ens- egen eller menniskansdåtgärd « « « « « Det förra (eller hwad man wanljkzen kallar fjsel«f«sådsd) befordras derigenom, att man püsdcn aswerkade platsen qwar-. s lemnar jemte det« afhnggna riset, fom sedan wid fröar afbränneg, ett antal af 40 till 50 fröträd på tunnlandet någorlunda jemnt fördelade, eller ock genom att lemna stog wid årshygIts fidor, hwarifrån srön föras till det afwerkade ftället. e späda plantorna erhålla wisserligen wid detta förfaring«ssätt erforderligt skydd och stugga af moderträden, men erfarenheten har dock üdagalagt, att återwäxten afskoglhärigenom· merendels blir ofullständig och ofta allt för län e fördröjes. Stundom förgår nämligen en längre tisd mellan warjefröår, marken öfwerwäxes af ljnng och andra skogs- och lundwäxter, fröträden wräkas ej sällan omkull af stormar, ach uär slutligen ett fröår inträffar, blir marken ej alltid jemnt besådd af spöträdem Det är" derföre nödwändigt att på de ställen, der « ex plantor genom fjelfsådd uppkommit, hjjelpa under medelsst sådd af insamladt skegsfrö. . . . . . . . . Säkrare och hastigare ledande »till mület än fielfsådden är jådd för hand, som werkställes," der afwexjkningen stett, äfwensom i alla luckor och kalaställen iskogenx Härwid är först nödigt att förskaffa sig dugligt frö. Mognm ännn ej öppnadekottar af barrträden insamlas om winkend Om wären utbredas desfa antingen pü rengjorda berghällar Heller - ·« backfluttningar, eller vck på särskilda lafwarjmed tätabottnar, så attv assolwärmen kottefjällen öppna sig och fröenntfallm Man kan ockjutklänga vkrsictarne i en under stugans tak« appljängdlada med tät« b«otten, der de af wärmen utklängdafröen nedfallm Björkfrö samlas i September, alfrd «i November, ek- vch bokollon i October. -Sjelfwa»ssüdden jw-erkställ·es,»sedan marken derför bliswit nppluckrad, wanligaft ojn wären, "förft »k:1 torrare ställen ach lämpligast genom rut ådd, wilken är a wäl den billjgastez somijdenjjom.»«bäst»l«ä«mpsar sigh till wåra atesdstenbundna skogstia’r-ke"r·.j Ruthe-nd fupptagas da allt eter markens heszaszenheftijllolika widd (10-qwadrattu1ntill 2 qwadratfay pü extvvtv afzstatid jaf 4 till 6 fut. " Man sbegagnar lg harwid af zen klohacka eller träkrake af gran med qwarittande 2 tum»..»lån»g,a grenar,» och jorden Upplnckras några «nm»d1n’pt; smaxre fxön nedmyllas häröfwer hela fytan, om den ar lIten, då 10 tell 15·frön Jaf tall eller gran komsma pü hwarxe .rut"a;«men om rutan ,ä«r större, t. ex. aff1 qwadratfots widd, så nedmyllas en nypa frön, innehällande 20 till .30 styckenk endast i midien af rutan.- Fröen böra ej komma djupare än 1J4»jt11m. ned i jorden, hwilken derefter«lindrigttilltrampas.» Pü detta . satt kan man med 4 till 5 dagswerken befå 1,500« tell- 2,000 rutor på tunnlandet, hwartill ej behöf« wer anwändas mera än 2 till 3 skålpund frö, och uppkomma dan gallras efter behaf. onrk- Hoch salfrö las i med aska efter afbrändtris upps blandade rutor af 3 qwadratfots - wid,d, i hwar och en af hkpxlka tre eller- fyra gånger mer frö utsås än här ofwan är namndt. Ollon --af ek nedsättas i med en Iäpp gjorda hål af 2 tell 3 tnms« djup Joch på 2 till 3 fots afstånd, men bekollon fattas blott- 1- tum kdjupt. « Säkrast asf « alla sätt för skogens" hastiga o jemna Eiter-. waxt ap, dock skogsplanteringemv Wisserligglzt kunna stundom plantor erhüllas från .f1elfwa flogen, der Uppkomna af sxelfsxåddx xnen hast« ar docks alltid att uppdraga dem i särskilt derför mrattade plantskolor. Sådana böra anläggas på steillen, der singen några åx -«förut»blifwit afwerkad, med ett ej for» torrt och ej mycket sluttande läge, Loch afses för fatt frombxmga plantpr, .so«m sedanskola utsättas med eller utan widha,··ngande Jordklxmp. « blott nagra plsantor i hkoarje rnta, får man stog nog att se
