Page 38 [38]
·’ Ty det, fom i frag-a om stogens würd müste framhälkas vch
üläggas sasom det allra wigttgaste är, att befordra åtefxe
wäxten i« de Yhuggna trädens ställe, hwilket kan ske genom
natur-ens- egen eller menniskansdåtgärd « « « « «
Det förra (eller hwad man wanljkzen kallar fjsel«f«sådsd)
befordras derigenom, att man püsdcn aswerkade platsen qwar-. s
lemnar jemte det« afhnggna riset, fom sedan wid fröar afbrän¬
neg, ett antal af 40 till 50 fröträd på tunnlandet någorlunda
jemnt fördelade, eller ock genom att lemna stog wid årshyg¬
Its fidor, hwarifrån srön föras till det afwerkade ftället.
e späda plantorna erhålla wisserligen wid detta förfaring«s¬
sätt erforderligt skydd och stugga af moderträden, men erfa¬
renheten har dock üdagalagt, att återwäxten afskoglhärigenom·
merendels blir ofullständig och ofta allt för län e fördröjes.
Stundom förgår nämligen en längre tisd mellan warjefröår,
marken öfwerwäxes af ljnng och andra skogs- och lundwäxter,
fröträden wräkas ej sällan omkull af stormar, ach uär slutli¬
gen ett fröår inträffar, blir marken ej alltid jemnt besådd af
spöträdem Det är" derföre nödwändigt att på de ställen, der
« ex plantor genom fjelfsådd uppkommit, hjjelpa under medelsst
sådd af insamladt skegsfrö. . . . . . . . .
Säkrare och hastigare ledande »till mület än fielfsådden
är jådd för hand, som werkställes," der afwexjkningen stett,
äfwensom i alla luckor och kalaställen iskogenx Härwid är
först nödigt att förskaffa sig dugligt frö. Mognm ännn ej
öppnadekottar af barrträden insamlas om winkend Om
wären utbredas desfa antingen pü rengjorda berghällar Heller - ·«
backfluttningar, eller vck på särskilda lafwarjmed tätabottnar,
så attv assolwärmen kottefjällen öppna sig och fröenntfallm
Man kan ockjutklänga vkrsictarne i en under stugans tak« app¬
ljängdlada med tät« b«otten, der de af wärmen utklängdafröen
nedfallm Björkfrö samlas i September, alfrd «i November,
ek- vch bokollon i October. -Sjelfwa»ssüdden jw-erkställ·es,»sedan
marken derför bliswit nppluckrad, wanligaft ojn wären, "förft
»k:1 torrare ställen ach lämpligast genom rut ådd, wilken är
a wäl den billjgastez somijdenjjom.»«bäst»l«ä«mpsar sigh till wåra
atesdstenbundna skogstia’r-ke"r·.j Ruthe-nd fupptagas da allt
eter markens heszaszenheftijllolika widd (10-qwadrattu1ntill
2 qwadratfay pü extvvtv afzstatid jaf 4 till 6 fut. " Man sbegagnar
lg harwid af zen klohacka eller träkrake af gran med qwar¬
ittande 2 tum»..»lån»g,a grenar,» och jorden Upplnckras några
«nm»d1n’pt; smaxre fxön nedmyllas häröfwer hela fytan, om
den ar lIten, då 10 tell 15·frön Jaf tall eller gran komsma pü
hwarxe .rut"a;«men om rutan ,ä«r större, t. ex. aff1 qwadrat¬
fots widd, så nedmyllas en nypa frön, innehällande 20 till
.30 styckenk endast i midien af rutan.- Fröen böra ej komma
djupare än 1J4»jt11m. ned i jorden, hwilken derefter«lindrigttill¬
trampas.» Pü detta . satt kan man med 4 till 5 dagswerken
befå 1,500« tell- 2,000 rutor på tunnlandet, hwartill ej behöf¬
« wer anwändas mera än 2 till 3 skålpund frö, och uppkomma
dan gallras efter behaf.
onrk- Hoch salfrö las i med aska efter afbrändtris upps
blandade rutor af 3 qwadratfots - wid,d, i hwar och en af
hkpxlka tre eller- fyra gånger mer frö utsås än här ofwan är
namndt. Ollon --af ek nedsättas i med en Iäpp gjorda hål af
2 tell 3 tnms« djup Joch på 2 till 3 fots afstånd, men bek¬
ollon fattas blott- 1- tum kdjupt. « ¬
Säkrast asf « alla sätt för skogens" hastiga o jemna Eiter-.
waxt ap, dock skogsplanteringemv Wisserligglzt kunna stun¬
dom plantor erhüllas från .f1elfwa flogen, der Uppkomna af
sxelfsxåddx xnen hast« ar docks alltid att uppdraga dem i särskilt
derför mrattade plantskolor. Sådana böra anläggas på steil¬
len, der singen några åx -«förut»blifwit afwerkad, med ett ej
for» torrt och ej mycket sluttande läge, Loch afses för fatt from¬
bxmga plantpr, .so«m sedanskola utsättas med eller utan wid¬
ha,··ngande Jordklxmp. «
blott nagra plsantor i hkoarje rnta, får man stog nog att se¬