Sida 37 [37]
OCR
»W» » .sea Wes-. end . 1Rlc94kihsnissdskHexe-»se- «1m:«.«ss-..»e.-««-««.x m Kunde hafjva since-ne sä·hängnnde, ätt seid regn detta läkt af-«rinner,» soch .orter,« der man allmännare begagnar sig af detfiamma, har man ssig uogfamt bekam, attwårsädem sålunda uppsatt till torkning, kan ganfka längemotstå obltd wäderlek utan att skadas. Märkligt är det, att under benämningen "Swenska skylningssättet", detta finnes kändt och med god framgång begagnadt uti Skottland, der jordbruket står mycket högt. Uti wärt brödrass land, Norge, är snesningen dck allmän. Den förtjenar att blifwa äfwen hos oß allmänt begagnad, synnerligast för korn och : szTsz , haften De på stören uppträdda kärfwarne hafwa den ställning, satt de af regn näppeligen kunna skadas, då detsamma lätt aftinner från de med topparne nedåt lutande sädeskärfwarna, hwilka täcka -fotkärfwen,"så att denna är skyddad. Under läng,warig nederbörd kan regnet wäl tränga sig in längs efter kraf-« stören nti säd«eskärfwarna, sü att halmen deraf möjligen kan nägost nnknaz men yttepst sällsynt ät det, att sjelfwa iäden ü or-« den«tl1.gen"« Uppfatita snefar tager stada, hwarför detta stylningssätt kan anses fullt betryggande äfwen under mycket fwåsrt berg- ." s» n-ingswäder. . Att häßja wäriäden brukas allmänt nti ütskilliga af, de norra «o.rterna. De härtill begagnade häßjorna äro antingen enkla eller dnbbla, i hwilket sednare fall twänne nti lutande ställning mot hwarandra uppsatta och sammasnbundna häßje- . « « ställnjngar Iemna tillfälle till sädens npphängning med top- · » parna af sädeskärfwarna inüt och rotändarna utåt, hwaxigenom häßxasm som dfwerst täckes med råghalm —- eller e brest deraf med räjset eller löfingens-— dildar ett tak öfwer den i aer eller wipporna sittande säden, som pü detta sätt är.skyddad för reg- ’ : net. Deßa dnbbla häßjox äro widsq ändamålsenligare och bättre än de flerestädes brukliga enkla häßxorna, sont antingen uppställas med ü·härtikl gjorda stolpar upplagdt yärdselwirke, eller byggas -fafta Inwid ladorna och af sü nufenlig höjd,-att fädesk l ,- H att de widinträffande solikens- och bläswäder snarjt « Iorkm Detta skylningssätt är ganska ändamülsenligt och ü de » XI kärfwarne med särskildt hisßwerk sirasdup till de d e ä ·«e-· ftängexnm der de läggas och packas med ltornoändarneföänh atzkxde nedüt 1 lutande ställmnsj Südana fasta och höga häßjestä tringar brnkas allmänt I orrlnnd Dü säden pü dem upplag"ts, äx det någorlunda knül zsörjdtsör deß bewarande; men ännn battre skyddas den un kdubbla seideegäßjoy südana som ofwcm beskrefwtts jamt nyttjas t. ex. 1 wi a trakter af «Dalarne, vch genom hxvilka man kan, äfwen under, det swüraste bergi1ingswader, btbehålla Fäden ostadad, allenast den ej warit wüt, dü den Izpplagtsihä jnn.- . " « · Arten och wicker böra alltid antingen snesasl eller häßjas. « Fldr tdrkmng af ärter··k)egagnar man ü wißa orter runda torkstijllmngay eller s. k. "nrtkafnr", soxn uppbyggas af mot hwiavgndra el cxrkelform uppställda "gärdselstörar, hwilka, med öfre andarne hopställda, med nedre ändarne 1 en ring eller eirkel app". , sättas på åkern,«så att härigenom bildas en större ihülig kägla,å hwilken ärterna nppläggas. Utiwißa orter, t. ex. .i Roslas en, har mgn pü--särsktldt hkirtill akftängda "häßjegürdar« du bla fasta haßxor uppsörda wtd hwarxe gürd till bergning af ärtskö.rden. De sülunda uppförda häßjorna kunna i flere år utan embyggnad begagnas, om nödiga reparationer efter hand å dem werkställas. Enkla häßjor nedtagas .ürligen, och om wirket för-« dem, süsom sig wederhör, före hwarje wmter upplägges under tak, så kan detsamma I många är anwändas, ntan att nytt südant behöfwer anstaffas. . « « « « Ete mellantmg emellan längstylning och häßjning ät; fälIgnde for rüg —och shwete enkla och ändamülsenliga berguingss satt:· Man uppsätter längs ««efter midtenaf åkern en ställning af geixdsel och stör, sülnnda att stdrarne, füsoxn wid hägning. ü Inanltg gärdesgärd, nedsättas parwis, men pü iett afstånd af 2 tell 3 alnar emellan hwarje par, efter grofleken af äsrdslet, hwaraj förfta hwarfwet läg-ges hvrifontalt halfannan ti "twenne aJnar 1fräni1narken, pü· band gjorda af en lock as den nyskurna faden, sent wtras vmkrmg sstörarna, så atit axesn blifwa hängande.,
