Page 37 [37]
»W»
» .sea Wes-. end .
1Rlc94kihsnissdskHexe-»se- «1m:«.«ss-..»e.-««-««.x m
Kunde hafjva since-ne sä·hängnnde, ätt seid regn detta läkt af¬
-«rinner,» soch
.orter,« der man allmännare begagnar sig af detfiamma, har man
ssig uogfamt bekam, attwårsädem sålunda uppsatt till torkning,
kan ganfka längemotstå obltd wäderlek utan att skadas. Märk¬
ligt är det, att under benämningen "Swenska skylningssät¬
tet", detta finnes kändt och med god framgång begagnadt uti
Skottland, der jordbruket står mycket högt. Uti wärt brödrass
land, Norge, är snesningen dck allmän. Den förtjenar att
blifwa äfwen hos oß allmänt begagnad, synnerligast för korn och : szTsz
, haften De på stören uppträdda kärfwarne hafwa den ställning,
satt de af regn näppeligen kunna skadas, då detsamma lätt af¬
tinner från de med topparne nedåt lutande sädeskärfwarna,
hwilka täcka -fotkärfwen,"så att denna är skyddad. Under läng¬
,warig nederbörd kan regnet wäl tränga sig in längs efter kraf-«
stören nti säd«eskärfwarna, sü att halmen deraf möjligen kan nä¬
gost nnknaz men yttepst sällsynt ät det, att sjelfwa iäden ü or-«
den«tl1.gen"« Uppfatita snefar tager stada, hwarför detta stylnings¬
sätt kan anses fullt betryggande äfwen under mycket fwåsrt berg- ." s»
n-ingswäder. .
Att häßja wäriäden brukas allmänt nti ütskilliga af, de
norra «o.rterna. De härtill begagnade häßjorna äro antingen
enkla eller dnbbla, i hwilket sednare fall twänne nti lutande
ställning mot hwarandra uppsatta och sammasnbundna häßje- . «
« ställnjngar Iemna tillfälle till sädens npphängning med top- · »
parna af sädeskärfwarna inüt och rotändarna utåt, hwaxigenom
häßxasm som dfwerst täckes med råghalm —- eller e brest deraf
med räjset eller löfingens-— dildar ett tak öfwer den i aer eller
wipporna sittande säden, som pü detta sätt är.skyddad för reg- ’ :
net. Deßa dnbbla häßjox äro widsq ändamålsenligare och bättre
än de flerestädes brukliga enkla häßxorna, sont antingen upp¬
ställas med ü·härtikl gjorda stolpar upplagdt yärdselwirke, eller
byggas -fafta Inwid ladorna och af sü nufenlig höjd,-att fädesk
l
,- H
att de widinträffande solikens- och bläswäder snarjt
« Iorkm Detta skylningssätt är ganska ändamülsenligt och ü de »
XI
kärfwarne med särskildt hisßwerk sirasdup till de d e ä ·«e-·
ftängexnm der de läggas och packas med ltornoändarneföänh atzkxde
nedüt 1 lutande ställmnsj Südana fasta och höga häßjestä trin¬
gar brnkas allmänt I orrlnnd Dü säden pü dem upplag"ts,
äx det någorlunda knül zsörjdtsör deß bewarande; men ännn
battre skyddas den un kdubbla seideegäßjoy südana som ofwcm
beskrefwtts jamt nyttjas t. ex. 1 wi a trakter af «Dalarne, vch
genom hxvilka man kan, äfwen under, det swüraste bergi1ings¬
wader, btbehålla Fäden ostadad, allenast den ej warit wüt, dü
den Izpplagtsihä jnn.- . " «
· Arten och wicker böra alltid antingen snesasl eller häßjas. «
Fldr tdrkmng af ärter··k)egagnar man ü wißa orter runda tork¬
stijllmngay eller s. k. "nrtkafnr", soxn uppbyggas af mot hwiav¬
gndra el cxrkelform uppställda "gärdselstörar, hwilka, med öfre
andarne hopställda, med nedre ändarne 1 en ring eller eirkel app¬
". , sättas på åkern,«så att härigenom bildas en större ihülig kägla,¬
å hwilken ärterna nppläggas. Utiwißa orter, t. ex. .i Roslas en,
har mgn pü--särsktldt hkirtill akftängda "häßjegürdar« du bla
fasta haßxor uppsörda wtd hwarxe gürd till bergning af ärtskö.r¬
den. De sülunda uppförda häßjorna kunna i flere år utan em¬
byggnad begagnas, om nödiga reparationer efter hand å dem
werkställas. Enkla häßjor nedtagas .ürligen, och om wirket för-«
dem, süsom sig wederhör, före hwarje wmter upplägges under
tak, så kan detsamma I många är anwändas, ntan att nytt sü¬
dant behöfwer anstaffas. . « « «
« Ete mellantmg emellan längstylning och häßjning ät; fäl¬
Ignde for rüg —och shwete enkla och ändamülsenliga berguingss
satt:· Man uppsätter längs ««efter midtenaf åkern en ställning
af geixdsel och stör, sülnnda att stdrarne, füsoxn wid hägning. ü
Inanltg gärdesgärd, nedsättas parwis, men pü iett afstånd af 2
tell 3 alnar emellan hwarje par, efter grofleken af äsrdslet,
hwaraj förfta hwarfwet läg-ges hvrifontalt halfannan ti "twenne
aJnar 1fräni1narken, pü· band gjorda af en lock as den nyskurna
faden, sent wtras vmkrmg sstörarna, så atit axesn blifwa hängande.,