Page 34 [34]
OCR
war-it nchkcts wacker, d. w. s-. beklädd af yvperlemor, derofwanpå fått ett -lager af mörk skalhinna, som till och Inedj kan skrapas -bo.rt. vMens derenwt-shändezr det· mera iällan, att» en. ftor men mörk persla Ined tiden får en .såd«an perlcmorsbeklädnad, att hon werkligen bljr wacker, zochdrsaken dertill tovde wara den, satt ju större en perla är, desto snarare förblir hon qwar på samma ftälle. Man finner häraf, att det är en mycket osriktig föreställning att, fern-man «pl-ägar säga, perlan mognar. Hon kan också ingalnnda jcmföras med uågot flugs frukt,« och fastän -hennes « storlek ökas, sker detta ej inifrän, ntan genom tilläggs ntanpä. Hon wäxzer ockszå mycket längsamt; en perla stor som ett knapp-» nålshsnfwnd fäges behöfwa kolf till tjngn åx för att blifwa sum en ärta. . . « « » FOWOUI hade man mycket orimliga föreställningax om perlans natur nch tillkomst. Sålnnda, t. —ex., menade -några,-att « perlor-k-01nn19 tjll af dagg« uppwärmd af solens strålar, och audra, att de word en flugs sjukdomso. s.»w. Detgwar den « · berömdefwenske natnrforskaren Linne, som för« omkring hundrade år sedan fade, att det mästet finnas något l1tet främmande ätnne,» omkrsi—n"g.» hwilket perlaszn kan bildas, och han bestref huru " det fillaickx, nästan sum det här är sagdt.. Han berättar ock, attdet lycfats honom, att få mnßlor tell att alstra perlor. Enligt hans föreskrift bör wanderin gä få nllwäga, att man på Innßlans yttra sida med ett tjenltgx werktyg »gör en öppning,’ den niinsta man kan» som räcker egenom till mantelhinnan. Nu har man ett helt letet stycke "kalk, som är ttllrnndadt och fästadt wid en bit fin silfmertråd. Detta liklakakkstyckeförör Inan, in genan öppningeen så fängt, att det icke mera widrör insik dan af nmkzesxskaleh ach fäster så silfwertråden med en plngg I öppningen. Man-wüste nn noch märka mußsan, ach ekter nägra -. s Les-punktika . Kongsberg . . .d.18 d:«o Christiansand. d 7 Okt, Röraas .« , . . d. 18 d:o Stavanger . . . d.28 d:a.J Fredrikshald : . «.d.25«d:o. Slkibottenz . ;. ·:d.12Nov. Skien. . ( ".d.25 d:o. Kjaekan ·1· Skjerva Boßekop iAlten-Tal"- —- Præstegjeld. . . d. 18 d:o ·vigs Prcestegjeld d. ZMarsx Bosßekop « . . . d 24 d:o Carlsbotten iNæßchy . — spræsxegjeld, den nd islntet afNod ell. I Grundset i Elve- s , rnms d:o. . -.d. 4 d:o-. Levanaer. " .d. -4 d:d. , « Skibsokten .d—. 17 d:o. Dee.1nånad,«sdm-a.s Stoksmarknees iHadk « « Fogdeirbcstä111111e6. sei-s Præftcgjeld .d.21J-uni. Levangex .» ; , «.d. 8Dee, . ; - -—». . -- ----.---.-..—· «. -»«--,--,-,·-...--st I ». ,s » » . Was-id-- » bero derpå,f om hon« ligger sä, att hon genom djurets rörelse hwälfwesomkring ellep är sfästad, eller flyttas från ett ställe. till ett ,annat, sMan sinnen också stundom, att en «perla,»s.om- "år- tax-dek- mani hennexisåtersinnai det ittlagda kalkstycket som. enss wacker« perla. Ki11e-serna,—sdn1 aHra mycket .h"afndiga, förskaffa sig pcrlor och andra prydnader af perlemdr genom att. injlägga såsnå kulor uppträdda på trådar, eller små fbrmar till"smycken,. hwilka de sedan uttaga; då de- blifwit af mnßlans djnr öfwerdxagna nie-d perlemor. , . — - « « J » « " Af« detspm här- blifwit i--korthet anfördt fikstner kman lä»tt, .att,. emedan perlor bkott tilffälligtwis finnas hds 11111ßxox11a, entedan många år förgå innan en perla blifxver rätt ster; menbland »många stora blott få äro rätt wackra och dyrbara," så ist« det endast hds en dch annan gannnal nrußla Inankau wäntn att hxttaen god perla , Jsde sma, sådanasom ärd 1111der«fyra tum »långa,. ar det ej ens stäl att ,föka, Nu met man deßntonn att Inußlan wäxer ganska längs-amt, ty li·kfom andra wattendjur har hon en»-ro-m1n, af äg.g, så sma, att man endastmed star-« taste fdrstdrmgsgjas kan nrskilja dem-, ach det .1nås:es. taqa en xnyckets lang ttd muan ett sådant kan- wäxa ut till en nmßlw as mera än fyratums ftorlek , · - « » « »Der är derförealldeles wißt, att dm man wid hwifkcn ärsttd som helft, dä mnßlorna äro.ätkomkiga, äfwen sommar-c .tide11, då fortplantningen torde wara ljfligast, ntan urwal från bottnen npprjfwer och dödar så många mnßlot man kan fä tag» - i,l am inan derpå i wattnet sutkastar i tnsental destoma sinken-,som göra bottnen orendch dtjenlig, ja Inåste slntligen fifketblifwa så smedtaget, att det Icke på msånga, kanske femtsip ar, kansåter · Grifwa Bismale SET har lsändt på mån a tällen t. e .- i Småla11d.oc)Norrla1-Id.« " J g s - x ; För att·1.mdn—zjka detta bör man taga endast de största muß-i lorna, dem sdm ärn Indnst fyra tmn lånqa. Man bler widmjse helft taga sådana, som ntanpå skalet haffva wißa markeka som a1k·t1)da, att de inwändigt hafwa en eller fleraperloxu Sädana merken aw: om ett intryckt strecklöper från ryggen nedät kan-» teu; am det ena skalet 1 bakre ändan skjutcr waer dct audm rekommenderade b«ref innelyckte medel, liknsom den Yaqmra asgift,·som- poftförwnltare, enljgt 10:de puukkexn för registrie-tade bref har att nppbära, ej knnna Ined runcirken erlaggas, ntan mästet afsafsändarne med pesnnmgasr einlas. 16) Bres, ahwklka finnas påsatte förut begagnade och makulerne-e frimärken, behandlas såsom Icke .betaldte. « « . . IT) De porto-belnpp, som brista för så wäl från mrjkes or- . Irr sdm från Norrige och utrikes orter ankomne, med frimärken jöriedde men ej derxned fnllt frankerade bref, ach hwilka belopp fkola wara antccknade så wäl a kartorna som »breswe»n,« Uttagas has adreßaterna, så Ivjdt de xvxlja brefwen ,utså.. ,
