Sida 34 [34]
war-it nchkcts wacker, d. w. s-. beklädd af yvperlemor, derofwanpå
fått ett -lager af mörk skalhinna, som till och Inedj kan skrapas
-bo.rt. vMens derenwt-shändezr det· mera iällan, att» en. ftor men
mörk persla Ined tiden får en .såd«an perlcmorsbeklädnad, att hon
werkligen bljr wacker, zochdrsaken dertill tovde wara den, satt
ju större en perla är, desto snarare förblir hon qwar på samma
ftälle. Man finner häraf, att det är en mycket osriktig föreställning
att, fern-man «pl-ägar säga, perlan mognar. Hon kan också in¬
galnnda jcmföras med uågot flugs frukt,« och fastän -hennes «
storlek ökas, sker detta ej inifrän, ntan genom tilläggs ntanpä.
Hon wäxzer ockszå mycket längsamt; en perla stor som ett knapp-»
nålshsnfwnd fäges behöfwa kolf till tjngn åx för att blifwa sum
en ärta. . . « «
» FOWOUI hade man mycket orimliga föreställningax om per¬
lans natur nch tillkomst. Sålnnda, t. —ex., menade -några,-att «
perlor-k-01nn19 tjll af dagg« uppwärmd af solens strålar, och
audra, att de word en flugs sjukdomso. s.»w. Detgwar den «
· berömdefwenske natnrforskaren Linne, som för« omkring hun¬
drade år sedan fade, att det mästet finnas något l1tet främmande
ätnne,» omkrsi—n"g.» hwilket perlaszn kan bildas, och han bestref huru "
det fillaickx, nästan sum det här är sagdt.. Han berättar ock, att¬
det lycfats honom, att få mnßlor tell att alstra perlor. Enligt
hans föreskrift bör wanderin gä få nllwäga, att man på
Innßlans yttra sida med ett tjenltgx werktyg »gör en öppning,’
den niinsta man kan» som räcker egenom till mantelhinnan.
Nu har man ett helt letet stycke "kalk, som är ttllrnndadt och fä¬
stadt wid en bit fin silfmertråd. Detta liklakakkstyckeförör Inan¬
, in genan öppningeen så fängt, att det icke mera widrör insik
dan af nmkzesxskaleh ach fäster så silfwertråden med en plngg I
öppningen. Man-wüste nn noch märka mußsan, ach ekter nägra
-.
s
Les-punktika .
Kongsberg . . .d.18 d:«o Christiansand. d 7 Okt,
Röraas .« , . . d. 18 d:o Stavanger . . . d.28 d:a.J
Fredrikshald : . «.d.25«d:o. Slkibottenz . ;. ·:d.12Nov.
Skien. . ( ".d.25 d:o. Kjaekan ·1· Skjerva
Boßekop iAlten-Tal"- —- Præstegjeld. . . d. 18 d:o
·vigs Prcestegjeld d. ZMarsx Bosßekop « . . . d 24 d:o
Carlsbotten iNæßchy .
— spræsxegjeld, den nd
islntet afNod ell. I
Grundset i Elve- s ,
rnms d:o. . -.d. 4 d:o-.
Levanaer. " .d. -4 d:d. , «
Skibsokten .d—. 17 d:o. Dee.1nånad,«sdm-a.s
Stoksmarknees iHadk « « Fogdeirbcstä111111e6.
sei-s Præftcgjeld .d.21J-uni. Levangex .» ; , «.d. 8Dee,
. ; - -—». . -- ----.---.-..—· «. -»«--,--,-,·-...--st ¬
I ». ,s » » . Was-id-- »
bero derpå,f om hon« ligger sä, att hon genom djurets rörelse
hwälfwesomkring ellep är sfästad, eller flyttas från ett ställe.
till ett ,annat, sMan sinnen också stundom, att en «perla,»s.om-¬
"år- tax-dek- mani hennexisåtersinnai det ittlagda kalkstycket som. enss
wacker« perla. Ki11e-serna,—sdn1 aHra mycket .h"afndiga, förskaffa sig
pcrlor och andra prydnader af perlemdr genom att. injlägga såsnå
kulor uppträdda på trådar, eller små fbrmar till"smycken,. hwilka
de sedan uttaga; då de- blifwit af mnßlans djnr öfwerdxagna nie-d
perlemor. , . — - « « J » « "
Af« detspm här- blifwit i--korthet anfördt fikstner kman lä»tt,
.att,. emedan perlor bkott tilffälligtwis finnas hds 11111ßxox11a,
entedan många år förgå innan en perla blifxver rätt ster; men¬
bland »många stora blott få äro rätt wackra och dyrbara," så ist«
det endast hds en dch annan gannnal nrußla Inankau wäntn
att hxttaen god perla , Jsde sma, sådanasom ärd 1111der«fyra
tum »långa,. ar det ej ens stäl att ,föka, Nu met man deßntonn
att Inußlan wäxer ganska längs-amt, ty li·kfom andra wattendjur
har hon en»-ro-m1n, af äg.g, så sma, att man endastmed star-«
taste fdrstdrmgsgjas kan nrskilja dem-, ach det .1nås:es. taqa en
xnyckets lang ttd muan ett sådant kan- wäxa ut till en nmßlw
as mera än fyratums ftorlek , · - « » «
»Der är derförealldeles wißt, att dm man wid hwifkcn
ärsttd som helft, dä mnßlorna äro.ätkomkiga, äfwen sommar-c
.tide11, då fortplantningen torde wara ljfligast, ntan urwal från
bottnen npprjfwer och dödar så många mnßlot man kan fä tag»
- i,l am inan derpå i wattnet sutkastar i tnsental destoma sinken-,¬
som göra bottnen orendch dtjenlig, ja Inåste slntligen fifketblifwa
så smedtaget, att det Icke på msånga, kanske femtsip ar, kansåter
· Grifwa Bismale SET har lsändt på mån a tällen t. e .- i
Småla11d.oc)Norrla1-Id.« " J g s - x ;
För att·1.mdn—zjka detta bör man taga endast de största muß-i
lorna, dem sdm ärn Indnst fyra tmn lånqa. Man bler widmjse
helft taga sådana, som ntanpå skalet haffva wißa markeka som
a1k·t1)da, att de inwändigt hafwa en eller fleraperloxu Sädana
merken aw: om ett intryckt strecklöper från ryggen nedät kan-»
teu; am det ena skalet 1 bakre ändan skjutcr waer dct audm
rekommenderade b«ref innelyckte medel, liknsom den Yaqmra as¬
gift,·som- poftförwnltare, enljgt 10:de puukkexn för registrie¬
-tade bref har att nppbära, ej knnna Ined runcirken erlaggas,
ntan mästet afsafsändarne med pesnnmgasr einlas.
16) Bres, ahwklka finnas påsatte förut begagnade och maku¬
lerne-e frimärken, behandlas såsom Icke .betaldte. « « . .
IT) De porto-belnpp, som brista för så wäl från mrjkes or¬
- . Irr sdm från Norrige och utrikes orter ankomne, med frimärken
jöriedde men ej derxned fnllt frankerade bref, ach hwilka belopp
fkola wara antccknade så wäl a kartorna som »breswe»n,« Uttagas
has adreßaterna, så Ivjdt de xvxlja brefwen ,utså..
,