Sida 33 [33]
OCR
oms foten sittande dnbbla gälarne, fint randiga blad,. gendm hwilka djuret gndas. Franker dem sitta twå andra dubbla hlad, ett, på hwarje sida, hwilka äro redskap sdIr känseln, ach emellan dem, bakom främre muskelb«andet, ljgger djnrets mun. «" Mnfzeldjnret kan icke gripa snågdnting med sina skal, icke heller j suga något med denna mun. Hin söda sår det på följande wis. Kroppens hela sria yta och mnnnens läppar, och inwändigt swaljet, magen och tarmen, äro tät-it besatta need små still-InterIsar, å «"na att man icke kan u täcka dem ntan med Intcket « f starka förstoringsglas. Deßa flimmerhår dra-i en onpphörlig Töxelse, ach derigenom nppkommer e wattnet en ständig ström, som löper framåt till mnnnem och efter dJnrets behof kan tid,xtals driswas nt igen baktill. Denna ström är utdmordentligt wigtig imußlans lif; det är genom den, sont sgälarne sköljas af ständigt nytt -watten, som skadliga eller förbrukade ämnen bortdrifwas, ach de som äro dngliga till föda komma djuret till gedo. Om man med ett starkt sörstoringsglas undersöker ma- gens vä) tarmkanalens innehåll, finner man ocksa, att det består endast af enmängd mycket sma, ja för blotta ögat alldeles osynliga wäxter, som lefwat i det omgifwande wattnet. Mußlans djnv har, ntom deßa nämda, äfwen alla de lifwets merk- . tyg, som finnas hos andra djur, en lefwer, ett.hjerta, och ådror, e hwilkaett färglöft bldd har sitt omlopp, oeh blandas med watten, sont kan insnpas genom några fan öppningarz pä fosten oeh annorstädes. Alla deßa delar, sont tillsannnans ntgöra djutetsmjuka « . kropp, äro fökenade med de båda skalen genom en tunn hinna, som bekleiden deßa inwändigt, ända nt till randen,« och i sin dafre ända är sörsedd med särgade sina fransar. Denna hinna kallas manteln, och det är den, som utanpå sig afsätter dethärda skalet lager ester lager. — Betraktar man Falets brott,· sa ser man .ytterst den swart-· brnna hinnan, som ekläder det. Dernnder kommer ett grågult lager, som består as myeket små kantiga pelare, och innerst ett xx Usvo 'AOben-»lequ O UO ««J"«:««--J — - - « » « Knnqsberg . . d.18 d:lo. Christiansand . . . d. Of Otn Röte-has .» . ,. . d. 18 d:o. Jtavanger .d.-.-å; d.o.» - Fredrikshald : . ".d. 25"d:o. Pkebottenz . ;. .z-d.1« Nov. Skien. . «. ." ·.d.25 d:o. chekans »I« Sk1e1·vd- . Bdßekop iAlten-Tal- Prcestegjeld . . . d. 18 d.o. ZMars-. Boßekop . . . .d.24 d:o.Carlsbotten iNæßchy - Prcesstegjeld den nd islntet as Nov. ell. I ·Vigs Prcestegjeld d. Grundset i Elve- : rums d:o. . »F T gw. 91 .· . .« . «:o. Exil-WITH ’ .d.«17, d:o. Demnånadzsnnesaf StoknmrkncesiHadk . » » Fugdenbestannnegsp sels Prcestegjeld .d. 21Jum. Seenangexs . , . , .u. z- Z, 8Dee « i T ’.’« k-, « — adror, med sitt . · » » . net. Om nn ett litet sandkorn eller annat letet amne hangeannat la er som wisar sig sammansatt as manga »på hwlarans dra liggagnd,e,« af kalk genomträngda, ytteesst sma hmnyr.- Yet består af«perlemor.- Deß blåhwita eller I rddtzdragande sarg» spelar i regnbågens särger, och detta sargspel anses komma as - de mångfaldiga fina weck, ihwilka hinnorna äro lagda. ««Denna egenskap, som manteln har, att assöndra skalet, ar orsaken till de äkta perlornas uppkotnst. Nedan namnet perlemor (perlmoder) szar, att man langesedan ensett sammansi hanget mellan perlorna och skalets skimrande msed . s - Om man klyfwer «en rund perla, scr man, att hon sbestlar as -flera lager, det ena inom det and·ra, af samma beskzasfenhet som , skalets;· men -sör att Äperlan all wara wacker, müste det syttersta wara as perlemor. Men mnerst," i midten, sesliksom en kärna as brun eller gul färg. thust kan man xcke, askven med de starkaste sörstoringsglas egenkanna hwaraf karnan bestär, men stundom ser man ett litet sandkorn, eller en leten bit·af djurets skal, eller deß yttersta l);nna, eller tell och med lemmns «ar af sadana sma insekter, htmlka sasom ett slags ohyra»nppegålla sig på eller i mußlorna. " Det ar Ffwan sagdt, att dsuret har ådror, i hwilka ett ofärgadt blod loper, och att det fmnes pä djnrets krypzba ütskilliga fan öppmngar, genotn hwelkadeßa lod, stå i sörbmdelse med det omgeswande mattnom-kom«m-er in i mußlans ådror, ,och söres der omkring nied - blodets ström, ach stannar på nagot ställe i ådrorna eller genombryter deras wäggar och inträngee i kroppsmaßan, så uppstår der en retning, och deraf i de omg1swandedelar11e en okad wert-samhet, som gar nt pa, «att göra det»s1jammande oskadltgt-, pä det sätt, att dgtsamma ktksom östverl)ol.j-e;k med ett»af kroppen afsattämne. Ar det da i«manteln»det sram»mande amnet kommit in, så blir detta småmngom omgesmet as skalsnbstans, newligen dennas olika delar, den mijxka hinnam pelarelagretsovcls pertemorslagret Perlans bade sen-g gch syka tyckcs demud . s l stsvoyk -".-I feesdlnnknenderade bees innelyckte niedeh likasom den sävskllttl As·· — otörwaltare, enlit «1U:de punktem för regtftræ III Eli-If Hase-satt nppbära, ejgkunna med frnnärken erlag·gas, man mäste saf safsändarne med penmngar betalas. k « 16) Bres, ahwflka finnas opåsatte sorut begagnade och Ina ulerade frimärken, behandlas sasom Icke betaldte. s « » , 17·) De porto-belopp, som Prata for så mal srån tnrsxkesäkw ter sdm från Norrige och ntrckes orter ankomne, med smnax en iöriedde men ej dermed fnllt frankerade bref, och hwelka belopp - skola wara antecknade sä wäl a kartorna som breswem nttagas bos adreßaterna, sa wjdt de svilja breswen »utfå.» ;
