Sida 33 [33]
oms foten sittande dnbbla gälarne, fint randiga blad,. gendm
hwilka djuret gndas. Franker dem sitta twå andra dubbla
hlad, ett, på hwarje sida, hwilka äro redskap sdIr känseln, ach
emellan dem, bakom främre muskelb«andet, ljgger djnrets mun. «"
Mnfzeldjnret kan icke gripa snågdnting med sina skal, icke heller
j suga något med denna mun. Hin söda sår det på följande wis.
Kroppens hela sria yta och mnnnens läppar, och inwändigt
swaljet, magen och tarmen, äro tät-it besatta need små still-Inter¬
Isar, å «"na att man icke kan u täcka dem ntan med Intcket «
f
starka förstoringsglas. Deßa flimmerhår dra-i en onpphörlig
Töxelse, ach derigenom nppkommer e wattnet en ständig ström,
som löper framåt till mnnnem och efter dJnrets behof kan tid¬
,¬
xtals driswas nt igen baktill. Denna ström är utdmordentligt
wigtig imußlans lif; det är genom den, sont sgälarne sköljas
af ständigt nytt -watten, som skadliga eller förbrukade ämnen
bortdrifwas, ach de som äro dngliga till föda komma djuret till
gedo. Om man med ett starkt sörstoringsglas undersöker ma¬
- gens vä) tarmkanalens innehåll, finner man ocksa, att det be¬
står endast af enmängd mycket sma, ja för blotta ögat alldeles
osynliga wäxter, som lefwat i det omgifwande wattnet. Mu߬
lans djnv har, ntom deßa nämda, äfwen alla de lifwets merk- .
tyg, som finnas hos andra djur, en lefwer, ett.hjerta, och ådror,
e hwilkaett färglöft bldd har sitt omlopp, oeh blandas med watten,
sont kan insnpas genom några fan öppningarz pä fosten oeh an¬
norstädes. Alla deßa delar, sont tillsannnans ntgöra djutetsmjuka «
. kropp, äro fökenade med de båda skalen genom en tunn hinna,
som bekleiden deßa inwändigt, ända nt till randen,« och i sin
dafre ända är sörsedd med särgade sina fransar. Denna hinna
kallas manteln, och det är den, som utanpå sig afsätter det¬
härda skalet lager ester lager. —
Betraktar man Falets brott,· sa ser man .ytterst den swart-·
brnna hinnan, som ekläder det. Dernnder kommer ett grågult
lager, som består as myeket små kantiga pelare, och innerst ett ¬
xx Usvo 'A¬
Oben-»lequ
O UO ««J"«:««--J — - - « » «
Knnqsberg . . d.18 d:lo. Christiansand . . . d. Of Otn
Röte-has .» . ,. . d. 18 d:o. Jtavanger .d.-.-å; d.o.»
- Fredrikshald : . ".d. 25"d:o. Pkebottenz . ;. .z-d.1« Nov.
Skien. . «. ." ·.d.25 d:o. chekans »I« Sk1e1·vd- .
Bdßekop iAlten-Tal- Prcestegjeld . . . d. 18 d.o.
ZMars-. Boßekop . . . .d.24 d:o.¬
Carlsbotten iNæßchy
- Prcesstegjeld den nd
islntet as Nov. ell. I
·Vigs Prcestegjeld d.
Grundset i Elve- :
rums d:o. . »F T gw.
91 .· . .« . «:o.
Exil-WITH ’ .d.«17, d:o. Demnånadzsnnesaf
StoknmrkncesiHadk . » » Fugdenbestannnegsp
sels Prcestegjeld .d. 21Jum. Seenangexs . , . , .u. z- Z,
8Dee «
i
T¬
’.’« k-, «
— adror, med sitt . · » » .
net. Om nn ett litet sandkorn eller annat letet amne hange¬
annat la er som wisar sig sammansatt as manga »på hwlarans
dra liggagnd,e,« af kalk genomträngda, ytteesst sma hmnyr.- Yet
består af«perlemor.- Deß blåhwita eller I rddtzdragande sarg»
spelar i regnbågens särger, och detta sargspel anses komma as
- de mångfaldiga fina weck, ihwilka hinnorna äro lagda.
««Denna egenskap, som manteln har, att assöndra skalet, ar
orsaken till de äkta perlornas uppkotnst. Nedan namnet perle¬
mor (perlmoder) szar, att man langesedan ensett sammansi
hanget mellan perlorna och skalets skimrande msed . s
- Om man klyfwer «en rund perla, scr man, att hon sbestlar
as -flera lager, det ena inom det and·ra, af samma beskzasfenhet
som , skalets;· men -sör att Äperlan all wara wacker, müste det
syttersta wara as perlemor. Men mnerst," i midten, sesliksom
en kärna as brun eller gul färg. thust kan man xcke, askven
med de starkaste sörstoringsglas egenkanna hwaraf karnan bestär,
men stundom ser man ett litet sandkorn, eller en leten bit·af
djurets skal, eller deß yttersta l);nna, eller tell och med lemmns
«ar af sadana sma insekter, htmlka sasom ett slags ohyra»nppe¬
gålla sig på eller i mußlorna. " Det ar Ffwan sagdt, att dsuret
har ådror, i hwilka ett ofärgadt blod loper, och att det fmnes
pä djnrets krypzba ütskilliga fan öppmngar, genotn hwelkadeßa
lod, stå i sörbmdelse med det omgeswande matt¬
nom-kom«m-er in i mußlans ådror, ,och söres der omkring nied
- blodets ström, ach stannar på nagot ställe i ådrorna eller genom¬
bryter deras wäggar och inträngee i kroppsmaßan, så uppstår
der en retning, och deraf i de omg1swandedelar11e en okad wert-¬
samhet, som gar nt pa, «att göra det»s1jammande oskadltgt-, pä
det sätt, att dgtsamma ktksom östverl)ol.j-e;k med ett»af kroppen
afsattämne. Ar det da i«manteln»det sram»mande amnet kom¬
mit in, så blir detta småmngom omgesmet as skalsnbstans, new¬
ligen dennas olika delar, den mijxka hinnam pelarelagretsovcls
pertemorslagret Perlans bade sen-g gch syka tyckcs demud
. s
l
stsvoyk -".-I
feesdlnnknenderade bees innelyckte niedeh likasom den sävskllttl As¬
·· — otörwaltare, enlit «1U:de punktem för regtftræ
III Eli-If Hase-satt nppbära, ejgkunna med frnnärken erlag·gas,
man mäste saf safsändarne med penmngar betalas. k ¬
« 16) Bres, ahwflka finnas opåsatte sorut begagnade och Ina u¬
lerade frimärken, behandlas sasom Icke betaldte. s « » ,
17·) De porto-belopp, som Prata for så mal srån tnrsxkesäkw
ter sdm från Norrige och ntrckes orter ankomne, med smnax en
iöriedde men ej dermed fnllt frankerade bref, och hwelka belopp
- skola wara antecknade sä wäl a kartorna som breswem nttagas
bos adreßaterna, sa wjdt de svilja breswen »utfå.»
;