Sida 33 [33]
OCR
L flerestädes finom Swerige förekommande lager af så kallad flolzigrig öfwergångs-kalksten, fmed tätt och nomfkinxiga kanter, goda kalksor nig eller krvstallinifk fammansättning, eller som är ritt-nagen grad -genomfkinlig, lemnar en Ufka mnrning i watten oduglig kalk. Särdelesförtjent af sup pmärkfamhet är en art kalksten, som, ’i form af störte eller mindre afplattade bollar, ofta af flera s lispunds wigt, ästfölja lerfki-ffet. , ged art äro: attybollarne hafw uti « stund-Im med— ljusare standest-; att de hgfwamatt brott, be-— tydlig hårdhee och äro swåka De allmännasie tecken till en a swart"« eller fwartgrå färg, inatt sönderflå samt gifwa fkåliga och skarpkasntade stvcken, nästan såsom flinta, och att de, efter — bränning och«släckning»gifwa en kalk af kaffebrunfärg.. Detta sednare synes wara hufwudsakligt, emejdani fådana bollar, som wäl haft förenämda form och ämnesn,— har sior benägenhet att «färg, men i.bränning «·gifwit hwit kack,-icke befnnnits äga andka egenfkaperän wanliga kalt-. stensarter.· —- Kalksten, som är m « så erhålker man af sådan -kalk oftast ganfka goda murbruk. Sand,en«,-son1--fkall».«amvandas till murbruks beredning,«sör, så mycket som misjligt är, wara ren qwartsfand, utan den ringafte Jinblandninsg af lera, jord eller wäxtänmen.· För öfrigt äx det- likgiltigt Tom den. är tagen Dur fandgrop ellerf Hafssand är, t anfeesnde t"i11 widhängande fälta, otjcnlig. ·Man anfer"fåson·1 den« bästa den fand-, fom består af kantiga korn och som« kännes sträf och skarp, då den lekZ eilen finlek måste lämpas efter .fkall anwändas5 för mnr afdhuggen st« mycket groß men mindre grof förmur af huggen sten ellex tegel, ach sinares för ätfkilliga wattemmnpbrnk ech»fogstryknings-centent. , Parangerbexstänunes. « Christianicez ·. . . . d. 5 Febr. «Steenkjær - . · . -5 D:v. M k —-Bo Drammen .. . .- .d:12 DE Kongsberg «. . . .d.j1·9«-D:v: Röraas - . «.- . ·. .d.1"9 D:o. Fredr·ikshald . .d.s2.6 D:o. Sien. .- . . . . .d.2sz6sD:o. ßekop i« Alten-Talvigs , Præstegjeld .d. 4Marjs Grundset i Elvernms Dio d. 5 D:oLevanger . . « ." .d. 5 Dro. Skibotten. . . .d.16 D:p. i — Hadfels « Veblnngsnæejet twrytreng d Præstegjeld . . . . .« 1 Okt. Mælen iOvcrhaldens D:o d. 1 Dro Thkvntshjem . . . z d. -« ll D:o. Christianssand . d; 8- D:o. Stnvanger" . s- , . .d. 2-9-D:v. Skibotten . .-« ". .d.12 Nov. Kjækcxnx i»Skj«ervö Prakstegjeld . . .· . d. IR · D:o Boßekop . , . . .d 25 -D:o. i Næßebsy Cnrksbotten Præjjegjeld, den tid»i Unter zaf Nov. elleri « « Dec, månad, som« af Stokmarknæs — · Præstegjeld . . ’.d.21Juni. - Fogdenibestämmes. Levanger,v. . . . . - « - W matt brott samt oge-. L ter, då deremot kalkstenmed kor- ;ycket orenad af« främmande smälta under bränningem men . bar-- man« styrt ngnens hetta .så, att kalken ej- blifwit dödbränd-, . « » " . S . " . — ; - För nmrbrnkets beredning är det en stor fördel att· knnna » rån sjöstränder. kramas i banden. Deß«gr,ofdet arbete, hwartill murbruket en kan fanden få wara .d. : O Dec· ' Wid wißa tilkfällen,- i fynnerhet för byggnader i mattenetsokdras murbuzk af bättre befkaffenhet, än som blott af kalk th nnd kanserhallas. .—Man måste då gifwa murbruket någon nllsats, hwarafzzdetsfår egenfkapen att- -fortare stelna, . motstå matten och erna »en större härdhet. Den tillfats, somshittills beknnnits mest t1enlig och inom Swerige sinnes att tillgå, är brand « alten-stifer , såI att den icke innehåller någrsa obrända delar, hwarafsjnnrbruz ket fkulle hetydligt fkadas eller blifwa alldeles odugligt. Allm:I fkiffern merkar i synnerhet fördelaktigt på murbrnk af orenare kalk, -åt hwilka den gifwer tillräcklig täthet för att motstå mattnets -inträngande, echt bidrager ganska bewdligt att öka deras hårdhet, derigenpm att kalken förenar sig med·kifelsyra, hämtad 0 Ecke-c -...» km-. « räwsqw . mera från alnnskiffernz hwarjemte kacken äfwen upptager kolsyra hydrat, fkdkfyrcid Hoch kifekfyradikalh jemte fanden och alnmfkiffernp " « § 3. · erhålla kalken i osläckt tillståind, så att man s ielf kan werkftälla k- släckningem som bör sie kort «före murhrukets tillredning och g begagnande.- Man kan äfwenjåta kalken friwilligt fönderfalla om en oren, mera trögsläckt kack, begagnsas, lätt kan hända, att kacken börjar swälla, sedan den-kommst i muten, sont derigenotn sjande ,-fätt:. Sanden afmätes -förft och lägges i hög, hwarefter der-i aöres - en , gxop fsich kacken. Sedan det erforderliga måttet c I . Falk är äfmäth sägges denna ; nämda grop och begjntes med N. Postwerkets förforafortskaffaT i wigt öfwezstiga ztdelsstalpnnk 8) För Lokal-Br»tjf,j hwnrmedmewsspfadane bref, som perfoner, boende inom samma städ,"ki5ping eller annat dylikt samPostförwaltaren, och så wäl i sådant fall fom derest de ·inläg-« - - imTill lättnad wid bref-expeditionensnppföraäorekommendø » F Jahr .pettc-btef å post-kartorna och protokollen endast till funke.- IS lodstäh men ej nted adreßaternas -nanm; ägande dachte-f- " ritt namnkartering fordrasgenom Jpåteckning a bref af Den måste anwändasswälxspgenpxmbränd,» « icke blott från kalkens stammande beständsdelar, ntan Einna, från luften, så att murbruket sinnigen kemrner attbestå af kalk- , « af lustens ffuktighetz men man bör dä, när« murbruket skall « göras fardigt,- tillsätta så mycket watten, att man är säker .om« kalkens fullkomliga fläckning, emedan det annars, i synnerhet kan alldeles jörderftvas. — Murbrukets tillredning sker på stät-» hällez utivexla med h"warandra, böt, Hm de till befordran inlenk , uns å Post-anstalten derstädes, erlaggas i afgidere öre at ges i- utsatte bteflådor, af adreßatcnz så framt han. wijl«35x»efwex ; anpassen betalas Tre öre åt brefbcirarenz sådane bres sa tcke t- " viat sfwetstiga sz:dels stålpnnd; « - « l'tegistretas," men hat i fådant fall att åtk Postfsrwgl-- T· a- en nfgift fö: särjkilta befwäret härmedaf Tolf ere .
