Sida 32 [32]
OCR
Os» szxpen attoicke allenast ej blötna i wattnet, utan äfwen att deri pardncy sa»att»det »e1 kan» lidg fkada af wattnets rörelfez hwark Jemte det bot aga tillrackltg tathethr att kunna uthärdatrycket .af wattnet, i synnerhet om detta besinner sig blott på murens ena sida. » . 3:o) Undex ford. · Om mnren står «i terr jord, är den niera -sk»yddad an i friaspluftem ty den fkad·as ej af wäta, och atmen »·ar frFstetIs atkomft mycket htndrad. Ar Eiter jerden wåt eller sank, »in ar»mnren nästan i samma tillstånd sont i matten, och tnurbruket bor lämpas derefter. — » « « · » « § 2. " « » . « . De amnen, hwaraf murbruk beredes,«ä o hnfwndsakligen kalk dch sand,sptne·n wtd wißa tillfällen, i- synnerhet -för umwingar 1 matten, gtfwer man murbrnket äfwen någon annan titls»ats3, hwaxtgenom det blir tjenligare för det behof, hwartill det1kall anwandaT — - » Kalken ar murbrukets föenämsta beständsdet .Det USE-« ätztne,» hwayaf den erhålles, är --kalsksten, som hnfwndsakligen bestar«as»kalkjo’rd.forenad need kol-syr"a. De oräkneliga arter deraf, sont ferekonzma i naturen, äry dock jällan ren kolsyrad kalk, - ntan zunehalla vftast inblandningar af kiseljerd (kifelfyra), ler1ord, Iernoxtd,»k-alkjord och manganoxid. Af fkedwatten(sa1pe.terfyra) upplofes kalkstenen, hwarwid kalkjorden förenar fig« med salpetcriyram under det att kolfyran bortgår need fräsnin« Ytsatt fort en stark hetta, såsom widssbränning i en kalkugn, jkapper kalkptenen afwen sin kolsyra, fär andra egenfkapevän for-ne och ntgov hwad man kallar osläcktkalk. Begjntes den n»n med matten, eller, såfont- man wanligen sage-r-, fläckes,. få for-Hund« den fzg need (bi»nder) en wiß andel watten,-blir hetswasler och sonderfaller ticl ett mjöl, som kallas släckt kalk Varanszer be- Veblnngsnæsjet twrytteng k sBo - stämme5. Præstegjeld . . . .d, 1.0kt.« Christianin ., . .d., 5 Febr. Makel-en i Oveethldens D:o d. 1 Dro. »Steenkjær . »Y.d. -5 D:o. Thxondhjenc . . . · . «·. d. Il. DIE-. Drammen . « « .d:12 qucshristiansmnd . d 8 onsp Kongsbersg . . . . . d. j19« sDwf Stavnnger« -. - . d. 29. D:o.. Röraas .· .: . -. .d.19-D:o.Skibot-ten . - .- . .d.12 Nov. · Fredrikshald . « ."d,-26 D:o.Kjækctn LSkjervö Prax- . H «"S ien . . . » . . . .d. 26J—D:o. stegjcld . ". . .d.18. D:o. ßekop t Alten-Talvigs Boßekop . . . . ». .d. 25 D:o Præstegjeld . . -.d.« 4Marjs Carlsbotten » i Nækzedtz , G"vnndset i Elvernms Die d. 5 D:o..« Præjtegjeld, den trd e « » . Levanger . . .- .d. 5 D:o. spslntet zaf Nov.· elleJe t Skibotten. . .- ". . ".d. 16 D:o. Dec, månad, fom af Stokmaeknæs -.i - Hadselssz — " Fogdenssbestämmes. ·. Priestegjeld " . ".d.21 Jnni.Levanger,. » . sz. -.d,. O Deo-« .watten. Vsor detta sednare ändatnål bör mnrbrnket hafwa egen-f e e .-I »O- . s JOL (kalkhydrat).s J en starkare torkningshetta afgifwer den stäckta kalten det ijerflödigt tillsatta wattnet, men qwarhåller det banden-. sJ glödgning bortgår äfwen det bundna wattnet, kalken blir ster- osiäckt och wäger nu lika mycketA sont innan den - stäcktes. ; Skillnaden emellan«-olfläckt och fläckt kalk är att den förra är wattenfri, men den fednaee innehäller wattenz båda äro kolfvrefria« Den fläckta kalken är löslig i«·-750»gänger sin wigt kallt «watten. J skedwatten löfes den fl«’itt, utan fräsning och , ntan att lemna nägon återstcdx lusten, som alltid innehåller watten echt-elfer upptagerden ofläckta kalken efter hand fuktighet ntnt lusten, fläckesderaf och « sönderfaller, hwarefter den äfwen förenar sig need luftens kolsyra. Detta allt sit gällande däkalken år ren. Jnnehåller dereenot kalkstenen en inblandning af- fränemande sinnen, så gifwer den en oren kalt, sem, wid släckningew npphettar fig mindre häftigt nch stundom ganska lang-samt, samt «sösnderfaller.trögare och ofta tnindre fullkomtigtt." Den drenec kalkstenenslsöfes wäl af skedwattem men« ej helts vch hållet, utan lemnar enåterstod, då deremot den rena löses »ntan· nägon letnning. Då orena Mkstenssarter brännas i för: stark hetta, förenar sijg en del af kalken med de främmande beftåndsdelarne, så att den fedan icke siäcker fig. J detta tillstånd säges kacken wara dödbränd. —Orena kalk-arter gifwas med watten en ncaßa, fom wanligen torkar fortare och blir..hårdare, än om kalken want-ren. " Walet af kalk bör ske.me-d största grannlagenhet, i synner- . " het för nmrningar, sont skola nthärda werkan af matten Ttll wanlig husmurning i- fria luften behöfwes blott ett wal bgredt ntnrbruk af en mer eller mindre ren kalksart och sand,utannagon« - annan tillfats, och detta blie, ehuru efter en låztg tjdse förlepp, alldeles stenhårdt, »hwarpå exempel finnas i warnannn awarstående lemningar efter forntida byggnaden Men till murmng — i matten äre renarc kalkserter otjenliga. sJ allmänhet gifwa de Postwerkets försorg fortfkaffas, i wigt öfwetzstiga z:de1«s-skälpnnd. s) Fee Lokal-Händ .hngmgd«menasxsadane bref- som perinnen boende inom samnm stad, köping eller annat dyltkt nimMtk Mvexch med hwarandra, böt, dm de till befpedran tnlenzs , IS ej Postynstalten derstädes, erldggas i afgnt « Tre dre»at«- « ken, och så wäl i sädant fall. fom des-est» de ImagDE einsam buslådoy af adeeßaten, så fraent han«.wt;l»obrefwet . a, bei-las Tre öre åt brefbärarenz fådane bressta tcketsp . indess ståcpxiun ·« jGÆ lättnad wid bref-ejrpeditionen npvforasdrekonnnenw » ä post-kartorna ockz protokollen»endast tell stinkeså M, ists ej nnd adreßaternas -naenn; agande JochesW get Marteting ferdrasgenom påteckning a kref af' « ,' men hat i sådant fall att åt Postforwal-k- III-— ist-W en cfgift i» särfkilta befmätet harmed af Telf ore Utfatt för fritt tillträde af « « i . « . » , M"«"I « ««"«" "’"".T «« «·J CI . . . - .
