Sida 32 [32]
Os»
szxpen attoicke allenast ej blötna i wattnet, utan äfwen att deri
pardncy sa»att»det »e1 kan» lidg fkada af wattnets rörelfez hwark
Jemte det bot aga tillrackltg tathethr att kunna uthärdatrycket
.af wattnet, i synnerhet om detta besinner sig blott på murens
ena sida. » .
3:o) Undex ford. · Om mnren står «i terr jord, är den
niera -sk»yddad an i friaspluftem ty den fkad·as ej af wäta, och
atmen »·ar frFstetIs atkomft mycket htndrad. Ar Eiter jerden wåt
eller sank, »in ar»mnren nästan i samma tillstånd sont i matten,
och tnurbruket bor lämpas derefter. — » «
« · » « § 2. " « » . « .
De amnen, hwaraf murbruk beredes,«ä o hnfwndsakligen
kalk dch sand,sptne·n wtd wißa tillfällen, i- synnerhet -för umwin¬
gar 1 matten, gtfwer man murbrnket äfwen någon annan titl¬
s»ats3, hwaxtgenom det blir tjenligare för det behof, hwartill det¬
1kall anwandaT — - ¬
»
Kalken ar murbrukets föenämsta beständsdet .Det USE-«
ätztne,» hwayaf den erhålles, är --kalsksten, som hnfwndsakligen be¬
star«as»kalkjo’rd.forenad need kol-syr"a. De oräkneliga arter deraf,
sont ferekonzma i naturen, äry dock jällan ren kolsyrad kalk,
- ntan zunehalla vftast inblandningar af kiseljerd (kifelfyra), ler¬
1ord, Iernoxtd,»k-alkjord och manganoxid. Af fkedwatten(sa1¬
pe.terfyra) upplofes kalkstenen, hwarwid kalkjorden förenar fig«
med salpetcriyram under det att kolfyran bortgår need fräsnin«
Ytsatt fort en stark hetta, såsom widssbränning i en kalkugn,
jkapper kalkptenen afwen sin kolsyra, fär andra egenfkapevän
for-ne och ntgov hwad man kallar osläcktkalk. Begjntes den
n»n med matten, eller, såfont- man wanligen sage-r-, fläckes,. få
for-Hund« den fzg need (bi»nder) en wiß andel watten,-blir het¬
swasler och sonderfaller ticl ett mjöl, som kallas släckt kalk
Varanszer be- Veblnngsnæsjet twrytteng
k
sBo
- stämme5. Præstegjeld . . . .d, 1.0kt.¬
« Christianin ., . .d., 5 Febr. Makel-en i Oveethldens D:o d. 1 Dro.
»Steenkjær . »Y.d. -5 D:o. Thxondhjenc . . . · . «·. d. Il. DIE-.
Drammen . « « .d:12 qucshristiansmnd . d 8 onsp
Kongsbersg . . . . . d. j19« sDwf Stavnnger« -. - . d. 29. D:o..
Röraas .· .: . -. .d.19-D:o.Skibot-ten . - .- . .d.12 Nov. ·
Fredrikshald . « ."d,-26 D:o.Kjækctn LSkjervö Prax- . H
«"S ien . . . » . . . .d. 26J—D:o. stegjcld . ". . .d.18. D:o.
ßekop t Alten-Talvigs Boßekop . . . . ». .d. 25 D:o
Præstegjeld . . -.d.« 4Marjs Carlsbotten » i Nækzedtz ,
G"vnndset i Elvernms Die d. 5 D:o..« Præjtegjeld, den trd e «
» . Levanger . . .- .d. 5 D:o. spslntet zaf Nov.· elleJe t ¬
Skibotten. . .- ". . ".d. 16 D:o. Dec, månad, fom af
Stokmaeknæs -.i - Hadselssz — " Fogdenssbestämmes. ·. ¬
Priestegjeld " . ".d.21 Jnni.Levanger,. » . sz. -.d,. O Deo-«
.¬
watten. Vsor detta sednare ändatnål bör mnrbrnket hafwa egen-f
e
e¬
¬
.-I
»O- . s¬
JOL
(kalkhydrat).s J en starkare torkningshetta afgifwer den stäckta
kalten det ijerflödigt tillsatta wattnet, men qwarhåller det
banden-. sJ glödgning bortgår äfwen det bundna wattnet, kal¬
ken blir ster- osiäckt och wäger nu lika mycketA sont innan den
- stäcktes. ; Skillnaden emellan«-olfläckt och fläckt kalk är att den
förra är wattenfri, men den fednaee innehäller wattenz båda
äro kolfvrefria« Den fläckta kalken är löslig i«·-750»gänger sin
wigt kallt «watten. J skedwatten löfes den fl«’itt, utan fräsning
och , ntan att lemna nägon återstcdx
lusten, som alltid innehåller watten echt-elfer upptagerden
ofläckta kalken efter hand fuktighet ntnt lusten, fläckesderaf och «
sönderfaller, hwarefter den äfwen förenar sig need luftens kolsyra.
Detta allt sit gällande däkalken år ren. Jnnehåller der¬
eenot kalkstenen en inblandning af- fränemande sinnen, så gifwer
den en oren kalt, sem, wid släckningew npphettar fig mindre häf¬
tigt nch stundom ganska lang-samt, samt «sösnderfaller.trögare och
ofta tnindre fullkomtigtt." Den drenec kalkstenenslsöfes wäl af
skedwattem men« ej helts vch hållet, utan lemnar enåterstod, då
deremot den rena löses »ntan· nägon letnning. Då orena Mk¬
stenssarter brännas i för: stark hetta, förenar sijg en del af kal¬
ken med de främmande beftåndsdelarne, så att den fedan icke
siäcker fig. J detta tillstånd säges kacken wara dödbränd. —¬
Orena kalk-arter gifwas med watten en ncaßa, fom wanligen
torkar fortare och blir..hårdare, än om kalken want-ren. "
Walet af kalk bör ske.me-d största grannlagenhet, i synner- . "
het för nmrningar, sont skola nthärda werkan af matten Ttll
wanlig husmurning i- fria luften behöfwes blott ett wal bgredt
ntnrbruk af en mer eller mindre ren kalksart och sand,utannagon«
- annan tillfats, och detta blie, ehuru efter en låztg tjdse förlepp,
alldeles stenhårdt, »hwarpå exempel finnas i warnannn awar¬
stående lemningar efter forntida byggnaden Men till murmng
— i matten äre renarc kalkserter otjenliga. sJ allmänhet gifwa de
Postwerkets försorg fortfkaffas, i wigt öfwetzstiga z:de1«s-skälpnnd.
s) Fee Lokal-Händ .hngmgd«menasxsadane bref- som per¬
innen boende inom samnm stad, köping eller annat dyltkt nim¬
Mtk Mvexch med hwarandra, böt, dm de till befpedran tnlenzs ,
IS ej Postynstalten derstädes, erldggas i afgnt « Tre dre»at«¬
- « ken, och så wäl i sädant fall. fom des-est» de Imag¬
DE einsam buslådoy af adeeßaten, så fraent han«.wt;l»obrefwet .
a, bei-las Tre öre åt brefbärarenz fådane bressta tcketsp
. indess ståcpxiun ·«
jGÆ lättnad wid bref-ejrpeditionen npvforasdrekonnnenw
» ä post-kartorna ockz protokollen»endast tell stinke¬
så M, ists ej nnd adreßaternas -naenn; agande Joches¬
W get Marteting ferdrasgenom påteckning a kref af¬
' « ,' men hat i sådant fall att åt Postforwal-¬
k- III-¬
— ist-W en cfgift i» särfkilta befmätet harmed af Telf ore
Utfatt för fritt tillträde af «
« ¬
i
. « . » ,
M"«"I « ««"«" "’"".T «« «·J CI . . . - .