Sida 34 [34]
.- s-"L —-«LUW-Icijn-k.z«
än out den är fuktig. En lugn natt med torr lqu och molnfri «
befordrar derföre i hög grad framkallandet af en förJ
himmel
wäxterna fkadlig spfrost Har« det regnat «dcn före"gåe1tde.dagen,s ¬
lig. wind torkat o·ch afkylt luften, så är faran för, att« en frost-»
natt kall infinna fig, så mycket stöxre. — « . ¬
— å wi sälunda fett, hwarifrån frostnätterna under den»
warmarespårsiideu förnämligast leda sitt ursprung, kunna wi be¬
swaratden frågan, om det är möjligt att förekomma deras iu¬
träffande eller att ätmiustone förringa deras antal och mildra ,
deras härjningar. »Hwar och en sinser lätt,
mänhet låter sig göra, att förekomma den afkylning, sont Krot¬
fakas af jördytans ech« wäxternas wärmeftvålniug. Wi uuna
icke på himmeln framkalla några moln, sen-e äterkasta de från
jorden aukomna fwäruscestrålarne Hwarje trädgärdsmästare har
- sig bekam, att ömtäliga wäxter skyddas mot den skadliga tverkan
af deras wärmeutftrålning derigenom, att ett tak spännes öfwer
dem. ENen detta medel är icke amvcindbarH stort, då fråga är
om hela landssträckor. Att genom rök af bräunbara äuuien, —
sont antändasi närheten af der frostömma fältet, göra busten
» ogenomtränglig för wärmesträlarne, kan endast undantagswis be-»
gagnas, äfwcn bm detta medcl mederstundom skulle medföra äsyf¬
tad merkan. Deremot kunna wi förekomma eller åtminstone i
betydlig grad förminska werkningarne af den-afkylning, sont sing-.
bildningen från wattenfjuka och sumpiga trakter förorsakar. Här¬
till f"ordras, att det öfwerflödiga tvattnet ntdikas och fältettsrkas. H
Erfarenheten hat« äfwen ädagalagt, att klimatet deriqenom för-—.¬
Hätt-ras, och att frostnätterna blifwa met-a fällfynta. Den odlare,
sonsamvänder sinmödapå dylika ·företag, hat derföre gjorx sig«
förtjentsaf fjna landsmäns kacksamhet ·
I,. ..
Bdßekop i A«ltcn-Talvigs . D:o. . . .4 »J· .d.26 Dmksp ¬
Pr»æstegjeld .d. öMars Carlsbvtten i Næßeby « »
Grund-set i Elvernms D:o d. 6·D:o. Præftcgjeld, den tvid i
Levanger . . . .d. 63 D:o. slutet af Neu-euere .
Skibetten isLyngens Prie- « Dec. wärmt-, sont as
.d.16 Dms f Fetan bestämmes..
nger . «.
Ystegjeld . . -. «- .
Stokmartnæs iHädjels D:o»d. U Juni »
. O O
x . E¬
, ,«—..--—M-—-—s — ----- » » ," '» Js- ,, ,, —
att det icke i all-. . «
- « Utdrag ntur Kongi. ,Post-«Oedniiegartt·e.
t) Wid fbrefwexling mellan inrikes orter, Idee Postanftalter
så att markew och wäxterna blifwit fuktiga«, och derefter en nord- « M- Fall- Utanskasseende å afståndet- M Wißt Vch Aka Wedel¬
seid af Tolstre Riksmynt, erläggas för hwarje bref af ·
« skckwigh hwarmed förstäs det som i wigt ej uppgår tilk 1’I
s· led, samt detta pbrto för bref -af högre wigt fördubblas cllek
» ubblas i det förhållande,» som uti Kongl. Förordningen den
- « Okther 17833 är bestämdt, nemligen;, » " .
v - — for bref as H intill 21x kod twå enkla poxton.»
)) D
». 2’x » Bi » tre dito
» » )) Zä· - » i- » fMIa » dito —
» » » 4k » Ix , )«) fcm ditc
» » » 5 i )) 6 jx » sczk — dito
» » » » 6zls 112 7-;; IX sjU dito
» »» » 7fx t. o.-m. 8 » åtta dito
. »- .ofwer 8 »- » 12 » ätta — dito
Its-fiv. och fisx 13 » » 16 » nio dito
. » » 17 » » 20 , » tio - dito
» - » 21 » »D) 24 » clfwa ditc
o » 25 v. id) 28 » tolf dich
, O j » 29 ».. » 32 » tretton dito
» -- » « 33 v » » 36 » fjcktcn ditc
» " » »37 » » 40 » femton dito
» » 41 » » 44 » scxton dito —
n» » . 5 » .)) 48 » sjutton dito
derofwer ett enkelt pyrto mer för hwarjelod mer.
2) För utrikes brefwexlingen gäller särskilt af Kongl. General- "
Post-Styrelsen utfärdad Taxa,-som wid hwarje Post-Kontor eller
PoPExpedition skall ssinnas auflagen. , . - «
3)-. Pottoto för så wäl inrikes brefwexlingen som för brefwexs
Augen Mc sadane utrikes mer, dit brefwen kunna afgå kranke¬
« « Måstk as DIE-TUnd W prmuscgui YOUYUIk «
, 153,Bkkf. z kwilka sinnt-es päsatte förut hegagnade och makus
frimäkkew bedeutde säsom icke betaldte.»" « sp — · z .
«-t-7) De mit-below- sem brist «fö så-wälsfxåu simikcs ers-·
" spiw stätk N Ege« dch utxikes orter ankomnh ..n1»e.d«,frimärketx
Y·" » , tuen cjjdermed fullt frankerade bref, ochbwikka belopks
, « um« «antecknade så wäk å kartorna fomobreijextz ntxagags
fMtcma, sä widt de wilja brefwen utfaz «- « . H