Page 33 [33]
OCR
- « ««-«-«u«.-.:--·«L«DI.EC » man funnit, ,att denna egenfkap tillhör dem- erkla, wid hwilkcn «Att kroppar, som- äw starxt upphettade, ntsttäla wärme, är en erfarenhet, from saf hwar och en är fänd. Deßa wärmstcmlar äga den anmärkningsmärda egenfkapen att kunna gå tgenom luften, Man-« attdenna i någon bögre grad deraf uppwärmes; Our mcgn håller banden på något afstånd från en glödgande jem-f ftång, sa» kännerxman wärme. Man öfwertygas lätt derom, att detta wärme icke i nagen wäsendtligare mån härleder sig deraf,’ attluften genomberöring med stången blifwit uppwärmd, och sedewnexa meddelar sitt wärme« åt handenz ty tsammsa ögonbltck fom stänqu borttages, eller en· skiärtnsättes emellasn dennadch banden, få förswinner äfwen känskan af wärme. Detta skulle naturligtwissicke «--in«träffa, ifall luften sjelf is någonhögre grad dltfwtt upphettad, emedan denna i sådant-fall fkullc fortfara att wärma banden, sedan stkärmen blifwtt uppställd ellex stången borttagen Men». det är icke blott kroppar wid högre wärmegrad som utstråla warme; Genom noggranna undersökningax hat C wärmegrad de än- ma befimm sig. Euch Allnaden enteklan dem- t detta hänseende bcstår deri, att förmagctn att utftråka · wärme hos somliga är enycket stark, under det att densantma Yes andrasäeo nästcknszomäxkliz Så titk exempel Xr luftens förmaga att utstraltc wärme sa- ringen att den knappast kan warfeblifivas.» Waren luft kan säledesicke, pfi samma fätt sont JdenUnämda glödgande jernftången, på afstånd uppwärma en kropp,utan måste nödwöindigt komma i berörtng need densamma för att kunna meddela wärme. , · · - « En kröpp, som- utsterar wärme, måste derwid afkylas, sä0 " widerhantcke på naqot sätt återfår lika mycket wärme, sont geO nom. utstrålningen bortgår. Man inser lätt, att denna ersten-. ning fkulle förnrinskas, om man kund-: twinga en del ckf de« wärmeftrålar, sont utgzå från krdppen, att återwändastilx densamma. Detta låter sig göra, dm den wärmestrålandekreppen : UT . f. . « -· t« «.- »ne- Usnpkpk - - fu«-« -.»-.-.o- "f , « ' ) « - d.26 Das-— Bonekop 1 Alten-Talvtgs . - D.o . . . · . . ; . . « , « Prkkftegjeld . . . .d. SMars Carlsbdtten c Nækkebtzs ( Grundset i Elvernms D:o d. 6 «D:o. Prættegield den tid e Levanqer . . . .d. 63 D:o. siutet at Nov.·eller k . Skibbtten isLyngens Præ- · , Dec. manch,-, Iom as Jstegjeld . , . d. 16 D:o« Fogden Namens« Stokinartnæsiissdfelst:o»d. 21 Juni Levanget . . . . . .d».;·tsp·(«)szDeez s--X sjeutstrålningem skall kunna uppna en störte-h Hi gfstsz ·om-gikwess as andan -kwppcxx, Wies- kiga egenskapeu M tillbakakasta de wärmeftrålay som falle mot deras—«yta.s- Wifslc nu på kwårt föresattcr ämine tillämpa hwad som -bl2iftvit sszdt törande wärmestråkntngm x sz . « »s. . X " Både den torxa och den« wattendränkta- jordytan äfwensozn f. sc wäxter, hwicka besinna sig-·på’ densamma, ntstråla wärme. Ar fußen klar och frt från moln, bortgå deßva wärmestrålar fräu Ein utan astt äterwända. Härisgenomssafkyles warten, och — , a afkylning inskränker sig tcke endast till lågländta och san-kaW, utan utbreder sig äfwen Bfwer dem, som äro «hög-lä;ndta . X« L tdrra; ty alla ntstråla wärme, fastän i störte eller mindre Id, hwilket äter berors på jordytanss och wäxternas särskilta be· Monden Qm leisten« är fullkomligt stillaseller bldtt stadd.«i en ihm-blitz- rörelfe, så afkyles det nedre luftlagret genom- sin bevösag med marken. Det nedre luftlck ret bltr härigendm betydligt Isccce än de ofwanom liggande. låser deremot en istarkckre Ind, få blandas det wid jordytan afkyldaluftlagret med den , Itsga lusten, och nägon swårare frostkkan dä af tfrågawarande scsak icke uppkonnna. Om himmeln är betäckt af tjockwmolm S förtora jordytan och wäxterna genom utstrålningen intet eller s· st obetydki t.af sitt wärme, emedan wärmesträlarne af mplnen « astas mo? jordytans - L z- - · -- « » . De begge nu anförda orfakerna till jordytans och wäsxternas « tfkplning under natten uppträda ofta liktidisgt påzfatinnas orthtoarigenom derass skadliga werkningaroxblifeva »-sås mvcket mer tlvcksbringande. vWt hafwa i det föregaende what, att om ka . Maine-en- såwäl genom toattnets afdunstning zom genom »wasun wara i hwila- eller åtmtnftsone sickef t—-någon hast-i cere kkrörelsa · Fadens deh- wäxternas afkylning gendm wärmestråln ng tilltagex I jamma män, som luftcn är klar och himmeln molnfki." Zweite Its förwandling ttll änga försiggåx fortare, oms luften ar tm Inst-te as emsmeame taro ziemen-gut ziemte-w « MM z YTVW M HEFTM spmx begagnade pch waru; » . Wen-« HAVEde stom icke betaldtex « « « I 171 De ppwaelopw spm byistckförsåjväl frånintikes dir-« - - zu Nerrige d utikes oxtex ankomne, used Ifrimäkketx Hm fknen eiderntedcpfullk frankde VA- Vchhwckka below « Mira —antecknadt· fis-i wäl å kartorna fomcy Heftny WITH-as « fmeßotch sä widt de wile brefwm Uths « -. 7 ·jd-, is smäste inf- - - «
