Page 33 [33]
- « ««-«-«u«.-.:--·«L«DI.EC
» man funnit, ,att denna egenfkap tillhör dem- erkla, wid hwilkcn
«Att kroppar, som- äw starxt upphettade, ntsttäla wärme, är
en erfarenhet, from saf hwar och en är fänd. Deßa wärmstcm¬
lar äga den anmärkningsmärda egenfkapen att kunna gå tgenom
luften, Man-« attdenna i någon bögre grad deraf uppwärmes;
Our mcgn håller banden på något afstånd från en glödgande jem-f
ftång, sa» kännerxman wärme. Man öfwertygas lätt derom, att
detta wärme icke i nagen wäsendtligare mån härleder sig deraf,’
attluften genomberöring med stången blifwit uppwärmd, och
sedewnexa meddelar sitt wärme« åt handenz ty tsammsa ögonbltck
fom stänqu borttages, eller en· skiärtnsättes emellasn dennadch
banden, få förswinner äfwen känskan af wärme. Detta skulle
naturligtwissicke «--in«träffa, ifall luften sjelf is någonhögre grad
dltfwtt upphettad, emedan denna i sådant-fall fkullc fortfara att
wärma banden, sedan stkärmen blifwtt uppställd ellex stången ¬
borttagen Men». det är icke blott kroppar wid högre wärmegrad
som utstråla warme; Genom noggranna undersökningax hat
C
wärmegrad de än- ma befimm sig. Euch Allnaden enteklan
dem- t detta hänseende bcstår deri, att förmagctn att utftråka
· wärme hos somliga är enycket stark, under det att densantma Yes
andrasäeo nästcknszomäxkliz Så titk exempel Xr luftens förmaga
att utstraltc wärme sa- ringen att den knappast kan warfeblifivas.» ¬
Waren luft kan säledesicke, pfi samma fätt sont JdenUnämda
glödgande jernftången, på afstånd uppwärma en kropp,utan måste
nödwöindigt komma i berörtng need densamma för att kunna
meddela wärme. , · · - «
En kröpp, som- utsterar wärme, måste derwid afkylas, sä¬
0
" widerhantcke på naqot sätt återfår lika mycket wärme, sont ge¬
O
nom. utstrålningen bortgår. Man inser lätt, att denna ersten-.
ning fkulle förnrinskas, om man kund-: twinga en del ckf de«
wärmeftrålar, sont utgzå från krdppen, att återwändastilx den¬
samma. Detta låter sig göra, dm den wärmestrålandekreppen
: UT . f. . « -· t« «.- »ne- Usnpkpk - - fu«-« -.»-.-.o- "f ,
« ' ) « - d.26 Das-—
Bonekop 1 Alten-Talvtgs . - D.o . . . · . . ; . . « , «
Prkkftegjeld . . . .d. SMars Carlsbdtten c Nækkebtzs (
Grundset i Elvernms D:o d. 6 «D:o. Prættegield den tid e
Levanqer . . . .d. 63 D:o. siutet at Nov.·eller k .
Skibbtten isLyngens Præ- · , Dec. manch,-, Iom as
Jstegjeld . , . d. 16 D:o« Fogden Namens«
Stokinartnæsiissdfelst:o»d. 21 Juni Levanget . . . . . .d».;·tsp·(«)szDeez¬
s--X
sjeutstrålningem skall kunna uppna en störte-h
Hi gfstsz ·om-gikwess as andan -kwppcxx, Wies- kiga egenskapeu
M tillbakakasta de wärmeftrålay som falle mot deras—«yta.s- Wi¬
fslc nu på kwårt föresattcr ämine tillämpa hwad som -bl2iftvit
sszdt törande wärmestråkntngm x sz . « »s. . X
" Både den torxa och den« wattendränkta- jordytan äfwensozn
f. sc wäxter, hwicka besinna sig-·på’ densamma, ntstråla wärme. Ar
fußen klar och frt från moln, bortgå deßva wärmestrålar fräu
Ein utan astt äterwända. Härisgenomssafkyles warten, och
— , a afkylning inskränker sig tcke endast till lågländta och san-ka¬
W, utan utbreder sig äfwen Bfwer dem, som äro «hög-lä;ndta .
X« L tdrra; ty alla ntstråla wärme, fastän i störte eller mindre
Id, hwilket äter berors på jordytanss och wäxternas särskilta be¬
· Monden Qm leisten« är fullkomligt stillaseller bldtt stadd.«i en
ihm-blitz- rörelfe, så afkyles det nedre luftlagret genom- sin bevö¬
sag med marken. Det nedre luftlck ret bltr härigendm betydligt
Isccce än de ofwanom liggande. låser deremot en istarkckre
Ind, få blandas det wid jordytan afkyldaluftlagret med den ,
Itsga lusten, och nägon swårare frostkkan dä af tfrågawarande
scsak icke uppkonnna. Om himmeln är betäckt af tjockwmolm
S förtora jordytan och wäxterna genom utstrålningen intet eller
s· st obetydki t.af sitt wärme, emedan wärmesträlarne af mplnen
« astas mo? jordytans - L z- - · -- « » .
De begge nu anförda orfakerna till jordytans och wäsxternas
« tfkplning under natten uppträda ofta liktidisgt påzfatinnas ort¬
htoarigenom derass skadliga werkningaroxblifeva »-sås mvcket mer
tlvcksbringande. vWt hafwa i det föregaende what, att om ka .
Maine-en- såwäl genom toattnets afdunstning zom genom »was¬
un wara i hwila- eller åtmtnftsone sickef t—-någon hast-i cere kkrörelsa
· Fadens deh- wäxternas afkylning gendm wärmestråln ng tilltagex
I jamma män, som luftcn är klar och himmeln molnfki." Zweite
Its förwandling ttll änga försiggåx fortare, oms luften ar tm
Inst-te as emsmeame taro ziemen-gut ziemte-w
« MM z YTVW M HEFTM spmx begagnade pch waru; » ¬
. Wen-« HAVEde stom icke betaldtex « « «
I 171 De ppwaelopw spm byistckförsåjväl frånintikes dir-«
- - zu Nerrige d utikes oxtex ankomne, used Ifrimäkketx
Hm fknen eiderntedcpfullk frankde VA- Vchhwckka below
« Mira —antecknadt· fis-i wäl å kartorna fomcy Heftny WITH-as
« fmeßotch sä widt de wile brefwm Uths « -. 7
·jd-, is smäste inf- - - «