OCR
«-;i;e.-.«2-V«s ON ’ I. ..·..... —-.s.-«—«..r- . . » . . -. .. ( .—-"— ,.-«:.:-F-i«. -.... - , . . ..- .-..—«.; s I I ! ? Då watten förwandlas till Einga, förbrukas.en ntängd wärme, hwilken derwid alldeles förfwinnerg Följden deraf Mitveratt en wattenytcg från hwilken änga uppstiger,·måste derwsid afkvlas, såwidck icke warme tillkonnner frän närliggande kroppar. Den wärmemängd, som. wid ängbildnfngen förswinner, är högst betydlig, ehuru något olika under olika förhållanden För att gifwa ett ungefärligt begrepp om storleken af denna wärmeförlust må anföras, att om .-1 Ti; wattensförwandlas till änga senom afdnnstning i fria l.uften, ffå åtgår dertvid lika mycket wärme, som behöfwes för att upphetta omkring 6 J- fryskallt watten till kokning.o - , Fran haf, sjöay floder m. m. äfwensom från den med« mat- — toen genomdränkta jordytan uppstiger wattenångan i luften. Denna angbildning npphör endast wid de tillfällen, då luften är fullt . neättad need fuktighet, hwilket wanligen ällan inträffar. Häruti finna wi således en werksam orsak till sawäc luftens sot11"tvattnetss och jordytans afkykning. Under dagen blfr denna afkylning öga·märkbar, emedan jordytan och lnften då uppwärmas af solnrålarnez den wisar fig derför företrädeswis endast under natten. Wi skola nu nndersöka, i. hxvilket sank-band denna afkylning står till frsostnätterna. - ) Om afdunstningen fker från en någorknnda djukp sjö, hwari wattnet har den wanliga sonnnarmäetnem så blir förhållandet följande: Det wattew som på sjönsyta genom afdnnstningen " afkyles, blir derigenom tyngre än det warmare watten, som Ugger under ytan. Det afkylda wattnet sjunker derföre ned»hwar- emot det underliggande warmare uppstiger till ytan. Då det på detta fätt uppkomna warmare wattnet i». sin drdning blifwit afkyldt, nedsjnnkee det -på samma sätt och lemnar rum för ettnytt lager af warmare watten, sonst nppstiger mot vtan, o. s. «w. Häraf följer fåledes, att oaktad«t- afkylningen vafbrutet fortgåt under hela natten, så förminskar sjöns wattenyta derigenom ehe» t BUT-»Es »so-gkim F«., .- . ,. ; —.v.2:5 zuo. Boßefop i-.Alten-Talvi·gs - . . Boßekop i Alten-Talvigs . - D:o. . . . . ». .d.l2-6 DO.v Præstegjeld .d. sMars Carlsbottenl i Nækzebyf Grundset i Elverums D:o d. 6"D:o. Præitegield, den tkd F Levanqer . . · . . .d. ex D:o. siutet as Nov.-eller E Skilioltten iiLyngens Preis-« . »Der-. manad,s Iem as steqjeld . « . . d. 16 D:o» Fogden bestammes« StokmaetnæsiksadfelsQan2s15nni Levangef . . . «—X .terna under den warmare åxstiden « -« 'fortfarande genom afdunstningen. , Tes äfwen det nedra luftlagret genom sin bewung need den kalla F »Ist-W «4mu-»W»·,- ....... . «’l -) C thdligt sin wärmegrad.— Djupare matten-— såfozn fjöar flodee .« . « xder«öre-· in alunda an es sajont orjak till rostnat- — m m kmma f g s» Twertom emedasn bdegas waftemta obet dligt sänker sin spärmegrad under natten, »,»-m ra de«i ickye ringa ymån luften»att askylas, dch nwtwerka derfore de, orfaker, från hwilka froftnätterna leda sitt ursprung. Wid afdunstningen frä’n· wattensjuka dch sumpiga trat-ter—såsom från kärr, nrojzar o.«1. w., är förhallandet helt «annat. Det genom afdunstningen affyldawattnet kan »h;’1rz1cke nedsjunka umt- djupet såsom i fdxreg»ae11de »fall,- der kraga wax due sjöar och floder. .Den« wattendrankxa.10rdytan ajkyles Oderfore « « Ar nn luften ntlla, sa afcymarken. Smäningom stiger kölden högre xzpp fan jqxdytash sch- derefter utbreder sig den «kalla lusten» qwex txllgranjande itakter, först öfwer de lågt ltggoande och 1edan»ofwer de»hogre. Afkylningentikltager i sannua» many sont asdunjtnntgen gar» forz tare. Då nn denna sednare ar storre I torr luft an t fuktxg,.sa — följer ,häraf, att klar ech, torr luft bidrager till att öka afkyl- s ningen. Wi hafwa härwid jörutfatk att lufteon är stilla, eller åtminstone icke i»någon hastig-are rorelxe. Vlajer derenwk en starkare wind, sså blandae sigbdet nedre tluftlggreh sont genom betöring need marken blifwit askzyldh nnd de»hogre»warmare dch klir derigenom uppwärmdt. Nagen fara for e:1»»nar,»kare»afkylniitg af marken och det undre luftlagret kan derxore tcke r detta full nppkonnna. " - · , Utout den fuktiga jordytans afkylnings gesinnt bildande af wettenångaz gifwes dct en annan ersan jom werksann ludrager K froftnätternas nppkontst. Denna ersah hwarom we nu skoxa ' s ucsgra ord, är mäxternas och xordytaus afkylnmg genotn mg. . 's »MW ·. ·. jssstzikl , -» »Hier-' MEPHISqu Hoch makusxs . Hex - « · , stirbst-U I’siix—så;wäl-fpåy-Wkes DIE-« « sk « "- » " pch ukxikes ortetk ankomne, nxxdcfrimäeken — -- c « E .kj-,dekined— fullt frankerade bref, ochshwikka belva s«-sta· de få wEl ä kartorna som brejztyextz Uttagcls TM ' sä widt de wklja brefwen utfä, .