Sida 4 [4]
OCR
För samfäördsel och transport i Lappmarken har man ända till nuvarande tid varit hänvisad till lapparnas biträde,vilka med ren och ackja verkställde nödig skjuts av folk och varor. Tidiga vittnesbörd härom finner man i gamband med lappmarkshandeln som re— dan under medeltiden låg i händerna på de så kallade birkarlarna. Dessa,som bildade ett slags handelskompanier med ensamrött att dri— va handel i Lappmarken och upptaga skatt där, sutto som bönder på sina hemman vid lappmarksilvarnas utlopp,sirskilt Kenmi, Torne, Lule och Pite älvar,och erlade till Sveriges krona en viss aveift i skinn— varor för sin rättighet. Ur derag kretg rekryterades de lappfogdar dom bevakade kronans rittigheter. o Det tidigaste dokument där birkarlarna omnämnes är den så kal— lade Telgestadgan år 1328. I denna handling bestämdes,att ingen fick hindra lapparna i derag jakt eller birkarlaborna på derag resor till och från Lanppmarken: Jtem extitit placitatum quod homines siluestres et vasos vul— sgariter dictos Lappa in suig venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa ad eosdem Lappa accedentes,apud ipsos commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentis. Ännu tydligare regleradeg mellan birkarlarna och lapparna på ett lagmansting i Piteå &r 1424. Birkarlen Hgde "lott" i lappen och hade däremot svarande förpliktelse. Lagmannengs beglut vid tinget skyddade nu lappen mot övergrepp i den skjutsskyldighe't som av Alder ålåg honom.
