Sida 4 [4]
För samfäördsel och transport i Lappmarken har man ända
till nuvarande tid varit hänvisad till lapparnas biträde,vilka med
ren och ackja verkställde nödig skjuts av folk och varor. Tidiga
vittnesbörd härom finner man i gamband med lappmarkshandeln som re—
dan under medeltiden låg i händerna på de så kallade birkarlarna.
Dessa,som bildade ett slags handelskompanier med ensamrött att dri—
va handel i Lappmarken och upptaga skatt där, sutto som bönder på
sina hemman vid lappmarksilvarnas utlopp,sirskilt Kenmi, Torne, Lule
och Pite älvar,och erlade till Sveriges krona en viss aveift i skinn—
varor för sin rättighet. Ur derag kretg rekryterades de lappfogdar
dom bevakade kronans rittigheter. o
Det tidigaste dokument där birkarlarna omnämnes är den så kal—
lade Telgestadgan år 1328. I denna handling bestämdes,att ingen fick
hindra lapparna i derag jakt eller birkarlaborna på derag resor till
och från Lanppmarken:
Jtem extitit placitatum quod homines siluestres et vasos vul—
sgariter dictos Lappa in suig venacionibus nullus debeat impedire,
nec eciam prefatos Birkarlaboa ad eosdem Lappa accedentes,apud ipsos
commorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentis.
Ännu tydligare regleradeg mellan birkarlarna och
lapparna på ett lagmansting i Piteå &r 1424. Birkarlen Hgde "lott"
i lappen och hade däremot svarande förpliktelse. Lagmannengs beglut
vid tinget skyddade nu lappen mot övergrepp i den skjutsskyldighe't
som av Alder ålåg honom.