Sida 32 [32]
OCR
Oms Mjötökyrx dem-s nie-sciqu was-Mike ps; hejcsijm osckj fast-set akt wiiiifksi dems- fkadlighketx , « Undek okjymzsajji wäderlek, särdeles eftsr ihållcmde kyla ochj regn wid sädessiaggijs bloirinitjg, utwäxa oft-i hos rågeit, stundom cis-den« yoszkdtfnetdch tiågdn gänghos hwetet,«i·korne"tis sisilleszampartade jnißbixdnitkgak, f of Mjölöjkor eller Mjöldrygo.r. Detsantma intrkäffar ej fällan hos ittånga Island de FULL-da- gräfeu, meet ifynnerhet hos fwingcln e,ller "lofta;1·,- dårvepetsptsned fleralartey hwilka sont ogräs wäva på åkcrfältcu. Straxk efter sädens blouming gifwa sig mjölökdrncx tillkämm dexåkzknom attagnfkaleu hopkiibbas äf ett fegt, illalxxktande,Zinsnezgojk psivkprneu bsrja utwäxa, aijtaga deßsa innanskort.betydliga.respstorlek: äu i.frifkt tillftåndz flutligen«" dubhel eller siera gånger störte, samt blifwwfköra, utmändigt swarta med en blågrådagg; i spetsen ljusbrtunw inwändigt hwita cller ,rödblä.»»»Deras smak är- fkarp dch ob·eh"aglig, lukten sparlikden af.,.silkcike. Till, formen-Abtei de kornen af det sädessiag hos htvixketdcauträffas, Hch;,likfozkt.desa hast-das depåenasidau en längsgåevde förm» Hos tägen äro de längsträckta, smaka och - wanligen »krökta»,« hos htvetet och kosrnetkdrtaztiockä och rak»a,» hds det sistnämda sädetdfta till större delen innestutnajnom .agni?»kalen.» Sådanöir äfwen deras befkaffenhet hos.swingeln,. der de likfväl blifwa mindre-, men wißa år ymnigt förekomma. Sjelfwa nannten-- Mjölöka ofch Mjöldryga vthyda ej blsott attderas bewdligare storlek äu de fxifka fädeskoxnens lofwar en« ökadJnjöltillgånH utan Bist-den attsman ialltuänheticke befarar « menlig»tverkan. af dem· då dd förtärasjemte fäden, hwarföredck sällan någonk omsoicg anwändes .på deras borsztfkqxffande., End-Eklertid äro de icke sä oskadligcx dch förtjena nu så mycket störte oin Ziroskända under zmmn »» i L , —.---,——«-:kk-«--·- s- RAE- qpycärcfämhch Tom de vsekvtigzke årens wädesftlekskjörcsåilattdcfni iyumighet framkallat dem dckj dymedelst äfijven den sinkde Eföxorfakdz - ; » « » « » «Wißerligen kan äfwen Man-nat fäth fördrencih Hittog«e:i,« isix bergad ellerjkämd säd wara ohelsosam,, Jetjen man hats ddjck Ereträdeswis axtmärkst att efter bruket af« säd, sonst inncshållsct ejwaimämda mjölökor, pfta uppkotimtep en ege·n, efterdkujtäskis kighetexna, mer cer mindre sivär sjlukdony ,ka·llad" Drcngtixkxh DE okmmighet omz demmspcgkka sjixkdouxs tillwarL föxhäxslcmde ech orfakdfta kan Wålla ati Man förfmmjiar de Ztgärdesr gen-am kwilla den lsitt krm -förebyggas, elkcr ispsin «börj""cm; bostas.», fji meddesas här Affekt biefkrifissing på dcijfaiukua.« Dkckgfjitkåjs can både i affeende Pä häftighct, wdraktigth ech« övfrigz ,be»fkaf-» fenhct hds vdlika perfoner wisa sig myckct solika J asjtsxänth Z: den desto swårare, ja störte mängd af dessivanxpaktadsbistblandningarne fout säden innehåller, dch jle sum-Jedes renikjg ftän dem försummas, - jujidigarspå hößen och wintmjdeuszdftgk inbergriingen förtärkes utanf fötegången wädring Hoch DER-LIESoch ju- mer«-; den utait mjöletsszförutgångna »·u-gnåstij«rj·kx1i"kjg,-«.k.ost·-3 Ring, grciddning ekler bakning begagnas tle skidzfum Iixxakrsittgr sont t. ex. gröt, wällipg ych palt,zäfwensom sock tiil färstkt mjuct bröd, Poch hele our deåkl rätter sites tvartikcij Sjukddmejx stfrhållekr fig ock«dkika gilt kfttzrsdnj vsxmi Mitingen bkott nägon gångdch used längre mellantidepsörtdr jett elle: s annat mäl af den siadade sädem eller anderen Täugxg kikz pagHSM bezwng dLMf till födä- och derigenom daglige«n» förnyar eller underhåller daß fkadliggc inwerkau. « . , « . . szörraspfalleh ellek efter ett mäl af grstk mälling,«pal;t,» färsktuthakt bröd eller dylik anrätming förixiärkes ivanligen ist-. Lin sen half till ett par timmar ett als-klärt izllatifåendexndd qwgk nnd-kr- bröstetz hwartill suart kommef mer och Jszttjindrc starkszhtssl eller -s«windel, Med susnixtg --och däfxande fök Ema-est och swartä k--c.. I ;«sa-Mskkx.k«j«kkzs;-;-2w«i-HW7HMM:3W:F«T-; W- .2W , «. -.«:.H.;;.«.k«-;«W;.,k««kss·"-"«"—- ", ."s«- s« p.— « HM » wwqu
