Sida 36 [36]
OCR
» Gräddan bör afsknmmas från ntiök 1 · » UJMU hinunt« ankgga den ringaste grad Lfefstkltilggxeku dReä « gar runnnet nkear swalt- sä snrnar mjölken innasn all akadlckn hztnntt as-fattas,f«»och nun förlorar antingen i sinänad e er t godhet, Hervor er 10 till 460!. cels. den bäsia temperatnxen F»nnolk1;nmmet.·—- Wid 14 till 16««wa«rma kan oziz bo»r nnolken sta- 32· till 36 tinnnar för att fnllborda graddnzttnmgenz nnd jp ttll·«120 wärmm fordras dertill 44 äztks tnninar,· Skntnmngen bör -sk·e med en tnnn, wid och qkkdgkxexktngssllxxnskxmnch sskäddess Dtds . » , ro « » · rutorEpta qwaggaßtunnnem g re Jardukvsikt af «2 nll 24 ser grä» ans afikmnning tönnnas mjölkbnnkarne Kadix th gengoras tnedA nttersja sorgfallighet. Ärode Man d », sa gar ndetta latt, men : annatfall måste bnnkarne,om de abrovaf tr»ad, fknrassmed afka eller lnt emellan hwar gång kJe l egagx1ap. U«tan den Zuerst-: renlighet kanej svrai bar en forhmdrap oeh mwret blifwer däaldrig af ntmärkt ·est«assenhet. Graddkaxlet bör under den warmare ärstidenstå : samnmsprnm sont nnalkem wen om winkt-en i eldrnmk sont dokkei ar ealltfotY warum Minst 4 gänger om dagen bör gäaddan nzal knnrora5, för« att blifwa få jemn som möjliqt, o ) den - bor, nman den t1ernas, alltid wara få jemntchck « ochflyxande fotn en god «sockersirap, samt derjenne hafwa en angenamt syrug·.s1nak. Detta inträffar, wid medelmättig Legitpezatur (12 ttll YSDU efter 24 till 36 tinnnars Oel-oppka graddanogenafk bor -t1ernas. Man bör i alla fallminst fixiexna IN ganger r weckan, ty äxdre grädda gifwer·ej godt clor, an» takttager atx då den aldsre gräddanblifwit fvrlia o ) nack, far ex incra« nagon ny grädda tillsättas.— Nödgas man txetjna nwckeklctet grädda, kan wid tjerningen spen-« warm nnolkss-nllsattas. Graddan bat-, wid tierningens bötV Its-Myss jensbafwa otttkritIg 150 wärmet- Detta "är det minsta dtn « sinnen; men om sonrmaren kan den wara ett p AV gradcc kallare. Är gräddan tör kall, som synes deraf att den fradgar sig marked fä tillsattes litet warmx wattenz Er denderevnun fee-warm, i .-hwilket fall den xäser upv"- Iå tcllsättes kallt warten ochman tjernar långmmmare. Så snaxt man stärker att araddan skar fig, så att smörparittklar wcsa fig, tillfåttes allrid nägo»r,watten-, otn fommaren wintren kylflaget wmkrcng 150· warmt). Harmed sä lange smdret ökae fig. Will gräddan ex efter Lands tierning .fkära sig, sä är den antmgen för för warm, hwnketdå afwelpes på.»1wßnämde satt. Så snart smöret är- färdigtbör det genast och tiernmjölken Uttryckes med en stei, hwarefter kallx, om fortsares, en längre kall eller upptagas, det lägges i kallt warten (om—fommaren sä kaut sont möjligO H. Sedan smöret blifwjt wäl- genomarbetadt med stefwen, .afhälles« wattnet- och fmöret saltas med hwitt, rent othsinkornigt (men ej pnlwerformkgO salt, som förnt blifwit något» anfnktadt med watten. Skall anöret lange förtvarag, [å«t1llfättes 1 å H lod· salt på dwarxe fkåxpund kindis, wtd törsta faltningen, och etthalft lodwid mpacknmgem « Skall fmöret anwändas såfom färfkt, saltas mindre. Om wmtren, eller då finöret är hwitt, brnkar man att färga det med oxkeana eller merotsaft. Då äkta orleana både är dyr och stundom ickie kan erhållas,s är bäft att aknvända«-11wrotsaft. As wjjl rentwättade och aftorkade morötter atrtftpes pä etk sint rnjern, den« vttre, mörkgnla delen, och fasten ntpraßas samt «) Egentligen bör fmärerieke behandlas medsief arbetas med hnndernnz men dädetta sätt, fom alltid anmändes i Holstein foeh Hostkand, mäste praktifkt inhifmtaed hin· förbigä detscnnma. , ntan benödgas ««man X, ,
