Sida 36 [36]
» Gräddan bör afsknmmas från ntiök 1 · » ¬
UJMU hinunt« ankgga den ringaste grad Lfefstkltilggxeku dReä
« gar runnnet nkear swalt- sä snrnar mjölken innasn all akad¬
lckn hztnntt as-fattas,f«»och nun förlorar antingen i sinänad
e er t godhet, Hervor er 10 till 460!. cels. den bäsia
temperatnxen F»nnolk1;nmmet.·—- Wid 14 till 16««wa«rma
kan oziz bo»r nnolken sta- 32· till 36 tinnnar för att fnllborda
graddnzttnmgenz nnd jp ttll·«120 wärmm fordras dertill 44
äztks tnninar,· Skntnmngen bör -sk·e med en tnnn, wid och
qkkdgkxexktngssllxxnskxmnch sskäddess Dtds
. » , ro « » ·
rutorEpta qwaggaßtunnnem g re Jardukvsikt af «2 nll 24
ser grä» ans afikmnning tönnnas mjölkbnnkarne ¬
Kadix th gengoras tnedA nttersja sorgfallighet. Ärode Man
d », sa gar ndetta latt, men : annatfall måste bnnkarne,om
de abrovaf tr»ad, fknrassmed afka eller lnt emellan hwar gång
kJe l egagx1ap. U«tan den Zuerst-: renlighet kanej svrai
bar en forhmdrap oeh mwret blifwer däaldrig af ntmärkt
·est«assenhet. Graddkaxlet bör under den warmare ärstidenstå
: samnmsprnm sont nnalkem wen om winkt-en i eldrnmk sont
dokkei ar ealltfotY warum Minst 4 gänger om dagen bör
gäaddan nzal knnrora5, för« att blifwa få jemn som möjliqt,
o ) den - bor, nman den t1ernas, alltid wara få jemntchck
« ochflyxande fotn en god «sockersirap, samt derjenne hafwa en
angenamt syrug·.s1nak. Detta inträffar, wid medelmättig
Legitpezatur (12 ttll YSDU efter 24 till 36 tinnnars Oel-opp¬
ka graddanogenafk bor -t1ernas. Man bör i alla fallminst
fixiexna IN ganger r weckan, ty äxdre grädda gifwer·ej godt
clor, an» takttager atx då den aldsre gräddanblifwit fvrlia
o ) nack, far ex incra« nagon ny grädda tillsättas.— Nödgas
man txetjna nwckeklctet grädda, kan wid tjerningen spen-«
warm nnolkss-nllsattas. Graddan bat-, wid tierningens böt¬
V Its-Mys¬
s
jensbafwa otttkritIg 150 wärmet- Detta "är det minsta dtn «
sinnen; men om sonrmaren kan den wara ett p
AV gradcc
kallare. Är gräddan tör kall, som synes deraf att den frad¬
gar sig marked fä tillsattes litet warmx wattenz Er dendere¬
vnun fee-warm, i .-hwilket fall den xäser upv"- Iå tcllsättes
kallt warten ochman tjernar långmmmare. Så snaxt man
stärker att araddan skar fig, så att smörparittklar wcsa fig,
tillfåttes allrid nägo»r,watten-, otn fommaren
wintren kylflaget wmkrcng 150· warmt). Harmed
sä lange smdret ökae fig. Will gräddan ex efter
Lands tierning .fkära sig, sä är den antmgen för
för warm, hwnketdå afwelpes på.»1wßnämde satt.
Så snart smöret är- färdigtbör det genast
och tiernmjölken Uttryckes med en stei, hwarefter
kallx, om
fortsares,
en längre
kall eller
upptagas,
det lägges
i kallt warten (om—fommaren sä kaut sont möjligO H. Se¬
dan smöret blifwjt wäl- genomarbetadt med stefwen, .afhälles«
wattnet- och fmöret saltas med hwitt, rent oth¬
sinkornigt
(men ej pnlwerformkgO salt, som förnt blifwit något» anfnk¬
tadt med watten. Skall anöret lange förtvarag, [å«t1llfättes
1 å H lod· salt på dwarxe fkåxpund kindis, wtd törsta falt¬
ningen, och etthalft lodwid mpacknmgem « Skall fmöret
anwändas såfom färfkt, saltas mindre. Om wmtren, eller
då finöret är hwitt, brnkar man att färga det med oxkeana
eller merotsaft. Då äkta orleana både är dyr och stundom
ickie kan erhållas,s är bäft att aknvända«-11wrotsaft. As wjjl
rentwättade och aftorkade morötter atrtftpes pä etk sint rn¬
jern, den« vttre, mörkgnla delen, och fasten ntpraßas samt
«) Egentligen bör fmärerieke behandlas medsief
arbetas med hnndernnz men dädetta sätt, fom alltid anmändes
i Holstein foeh Hostkand, mäste praktifkt inhifmtaed
hin· förbigä detscnnma. ¬
, ntan be¬
nödgas ««man
X¬
, ,