Page 35 [35]
OCR
IMWM «- . » . . Om cinörberedning Smöret äsr ett ämne, på hwars godhet mängifaldiga dmständighetev inwerka, och som just derföre ganika lätt kan i beredningen«-mißlyckas och blifwa dä»ligt·.- Någsra anderwtelser- om «ivilkdren «»fdr beredandet af ett godtsmörxtorde derföre befinnas nytttga. De äro härledda nr en mångärig erfarenhet, cch knnna säledes anses fullt tillförlitliga. Den föda som korna erhålla, har«stort"i-nflytande pä snxökets godhet. Det späda gräsbetet i bdrjatt as so-mm"aren, gnwer wißerligen ett godt smör- men cn lösare beskaffenhet och mera benäget att härskna, än det som winnes längre fram på sotnznaren. Juli, Angnsti och September månader, då gräfet wnnmt nddjg stadga, ochjorna oft"a erhålla bete på sädesstnbb och klöswertyallay giswa det bästa dch fastaste fmöret. Omwtntren gtfwer fodringen med hö, halm ochsäd det bästa smören olxkakcm samt drank och rotfrnktexgifwcx ett sämxe -11ndr,- som»icke håller fig. Morötterna anses ddck göra ett nndantasg srån de sistnämda, emedan de giswa ett ntmärkt godt «fznör. « - » « » Npist tdda«n, är försigtighetdch fnygghet nnd fielfwa nnölkinngen as stor» wtgt för erhållandet af godt smijr.-.« De somnnöka bdra wara föxsedda med ett förkläde as linne, för att derxned, innan»m1dikningen ster, wäl aftdrka Tons juswen delken silas r det den får rinna genom en öswer miölkfån banden linnedn·k, och fkyddas både kör fol och regn, » emedan de werka att xmölken hastigare snxnaxu z- Samma skadliga werkan her äfwen den quakpning- för hwclken mietken wanligen ntsiittes under hembärtnngem men som lätt kanÄ förekommas,- dels derigenom att mzölksånx göressmalare npptill än wid bottnen, dels äfwen genom att låta en tunn strädbricka, af nära famma widd som kärlet- flvta ofwanpå Ifölkem Efter stntad mjölkning bör mjölken ntan dröjsmäl sällas ixmjölkbnnkarne, så att den få hastigt sdnz möjligtkan komma i stillhet. , Dernäst berdr mycket afmjölk-kärletxs befkassenhet. Bast är att begagna msjdlkbnnkar af trad el«1«er Iexnsbleckzsp a·spch stenkärl stås lätt sdnder.. »Amt« midolkckarlen »der-a obemålas in- och«nt:vändigt, hwartgenozn bgde rengoxxngen VEwer lsättare, och syrain hindrasatk Intranga 1«tr»adet, Jnwändigt målas de helst «röda-- (wan«lrgen zned Inomcyz enzedan detta är en färg på hwilken orenxtghetlatt nzarkes ochsgxedes kan förekommasz färgen ntwändrgt beror pcz tycke och finak. Nymåkade mjölbkgjrl fcsi dockex begqgngkzz nnnzn man tned kallt warten utdragit olxefmakeny For preng bdraxbnnkaijne Jwara 5 sum höga och dinkring en ·aln »F dramet x. J unndre koladugårdar kan man begagna smarre bnzn var. « Oakkadt mjdlken förut blifwit silad, lster nan denzwids npphällningen i bnnkarne, gå genom enhardnksstkhhwtlken · om wintren bör tyara sinare (46 si- 48 rntdr på en qqudrat7 thin) och dm sommaren gröfre (3;3 åoss r;1·t·or). Mjolkjen hör- nnder den warmaiårstidem ex sta mer »ein 3 t11n1·bogt i bunken, ntan snarare mindre; men om wmtrenkan den, ntan «skada stå 5 tnm högt. ksFör öfrtgt skdxa alla bnnkarne stå pä golftvesh men aldrigpåhyllor eller ofwer hwqrandra. Mjökxnmmet bör helst wara en källare, för att knnna wara kyligt om fommasrem och medoingängen på norra ndan. Det bör icke wara fnktigt, samt pa dstras och»weftra Ldorna förfedt med luser och sönsterk fin- knnna dptznas wi; attbereda wäderwexking, hwarwid dojck starkt dragbox nndwikas4 Rummet bör wara högt, olfwet af— sten ochzomarkxtgt Luttande. Alla illaluktande fdremål mäer astagnas ni: nnoikk rummet ych des granfkap, tv .smdret skadas derak .- — e III
