Sida 38 [38]
OCR
fulländar ett omlopp på himmelen och då äterkommerxtilt sqmma punkt, der hon war året sör11t-"). Splenzs nu ownsde skenbara rörelse änlikwäl Icke sullkomlrgt 1emn, det wills-Max hon siyttars sig xcke lika mpcket hwcme dag, Utan Bär 1bland·långsammare,Jdland sortarez hon dehöfwer newtgen omkrrng yes dagar lcjngrh att komma srän wär-dager ningspunkten till höstdagxemnfngspnnkten, äu srån den sednare äter·ttll den förra, hwaraf söl-1er att hennes rörelsesker Bästtgare : den sednare hälften assdeß bana ein i den .sörra. en wi wem att solen äfwen frän wintersolståndet till sommarsolståndet drager sig ät non-, men under den andra delen gs året mot södierz det är såledeg endast wid solständstiderna, som hennes rörelse» · · deremot· mer eller mindre sned riktnmg. . fwen c den händelse solen rörde sig fuxlkomligt Jemt i sin ema, skulle dock hennes dagliga försinttmng mot österblifwa otemm Genom ett exemyel kan der-m närmare tcpplysag. Om en person ginge daglxgen en mil, men den ena dagen Takt i öster, och en annan dag droge sig litet åt not-r eller söder, så hade han zväl hwarze dgg tillryggalagt lika lång wäg, men det är tydl«tgt, act han I· ena fallet kommitlängre mor öster, än —i det andren De stiernknnnige eller astronomerna ha äswen genom · nat noggrannt bestämma, hurn nwcket solen flyttaesighwarje dag, samt fnnmt hennekä gång·-1 ßn bana längsammast wid midsotnmarstxden och hastigast nnd 1ultiden, menshennesdaw liga soxflytxmng next öster nnnst wid höstdag1emningen och störst wtd wmtersolsandeh «—-) Härwsd bdre wi nttryckligen anmärka, att ckswen solens Frlsga « rörelse endast ckr skenbmv samt en söljd dems, att for-den på crt Häraff fölåer , att; -· « , år fullcmdar ett omlopp kring den orörliga solen. Föreställningst z-- » Exist» ein« solezns rörelse hat« likwäl the för mem « enkeLheks skull Luftptt btbehnllec samt för att undwika en widlösctsg förkquing. - ZEISS-«- » sker rakt : dster, men sönzöfrigt i en, sina iakttakgelser och besräkningar kun- «—.edan blifwit anfördt att stiernorna äro snlls . staatlinget irljlcårståxndh ineikzätt ioridejrj äkxåtskofgrdcxklzlltfzäeätangs wer sig— ring sin are . z en, »o » . l« »Nimm L « « , ar man funmt aktid wara full-kotan 1 » « Mka DYIsgmme · sindan Essen-IN geggixgg ofta wid sina erä tnngan e . Z före foldygnu lifwet rätta -wi oß eftensolen qch begckgna er .ll tmä pä « «.es a den t1d hwcljen fvrflpter Me. M» gWråggtPg ftsaljafnlde Eiädåchxx rkåtkotarinkeögeråterAdktdsßgaonbdälch benämnes, d so en e nner . . « »sp, « ’ O t soldygnet allttd gir ags dygn rcke aro lika langa, satnt at » » attanw " « « · nd net olier asdet anforch, afntzensom f» · letnåsesglrdtxtgläxn Zäder jdllwarjjke är ge ettnmttlggxg asgåtxglesz ivTrv dens omhwälsningar »e er Iern pgue Toder Mamom wi antaga att en stierna nägondag»befiz1ner»sz g : Taube — . . « återkomma wal bada a wen den« o1 r III-III ngigo«mtgsxte1n«elsedan solen under dygnet siyttat Fig-M I bimmelen ,ett stvcke mot ,dster, är. det tydltgt, att stxernan « « —·strä a Err, än » » « W FZIHDTTOIEE sesngszkswe igkgngOessgiprsxksgsgzgsez uaden me an ett 1er — · amw F tiden mellan unä middagar«aswen · f Itastnotktdtzchjz Fllllärsotdygn sktztxlle gsgäxtäenhæätkcå lcxåtssnfjasäcåtäth l’te än re än jekn , » - , , r Fa btxssästdikgtthkz såmma längd. Men der ar redan närdsadlts atY solensqförsttzttning mot öster är oxemn och fora er g s f « « ' ·" dPgUet « a da en ttllden andra sktxnadgn mellkm sol « f -Indäetnlkt?d lich långa stierndygnet ar saledes --afwen Gran-« · · öl er att soldvgnen ieke beständigdda MCI legfgdxfdjvzäfrsk fdelt Er icke allttd ltka längt stän ' en till den andtjm J » » , M ZEIT Exisng inrätta wära nr : fnllkoxnltgxpfwerensstänks e iter solenx säutt äfwende alltidwisade middag, solen. Wore nn solens rörelse jemn, .
