Sida 38 [38]
fulländar ett omlopp på himmelen och då äterkommerxtilt
sqmma punkt, der hon war året sör11t-"). Splenzs nu ow¬
nsde skenbara rörelse änlikwäl Icke sullkomlrgt 1emn, det
wills-Max hon siyttars sig xcke lika mpcket hwcme dag, Utan
Bär 1bland·långsammare,Jdland sortarez hon dehöfwer new¬
tgen omkrrng yes dagar lcjngrh att komma srän wär-dager
ningspunkten till höstdagxemnfngspnnkten, äu srån den sed¬
nare äter·ttll den förra, hwaraf söl-1er att hennes rörelsesker
Bästtgare : den sednare hälften assdeß bana ein i den .sörra.
en wi wem att solen äfwen frän wintersolståndet till som¬
marsolståndet drager sig ät non-, men under den andra delen
gs året mot södierz det är såledeg endast wid solständstiderna,
som hennes rörelse» · ·
deremot· mer eller mindre sned riktnmg. .
fwen c den händelse solen rörde sig fuxlkomligt Jemt i sin
ema, skulle dock hennes dagliga försinttmng mot österblifwa
otemm Genom ett exemyel kan der-m närmare tcpplysag.
Om en person ginge daglxgen en mil, men den ena dagen
Takt i öster, och en annan dag droge sig litet åt not-r eller
söder, så hade han zväl hwarze dgg tillryggalagt lika lång
wäg, men det är tydl«tgt, act han I· ena fallet kommitlängre
mor öster, än —i det andren De stiernknnnige eller astrono¬
merna ha äswen genom
· nat noggrannt bestämma, hurn nwcket solen flyttaesighwarje
dag, samt fnnmt hennekä gång·-1 ßn bana längsammast wid
midsotnmarstxden och hastigast nnd 1ultiden, menshennesdaw
liga soxflytxmng next öster nnnst wid höstdag1emningen och
störst wtd wmtersolsandeh ¬
«—-) Härwsd bdre wi nttryckligen anmärka, att ckswen solens Frlsga
« rörelse endast ckr skenbmv samt en söljd dems, att for-den på crt
Häraff fölåer , att;
-· « , år fullcmdar ett omlopp kring den orörliga solen. Föreställningst
z-- » Exist» ein« solezns rörelse hat« likwäl the för mem « enkeLheks skull
Luftptt btbehnllec samt för att undwika en widlösctsg förkquing.
- ZEISS-«- »
sker rakt : dster, men sönzöfrigt i en,
sina iakttakgelser och besräkningar kun- «¬
—¬
.¬
edan blifwit anfördt att stiernorna äro snlls
. staatlinget irljlcårståxndh ineikzätt ioridejrj äkxåtskofgrdcxklzlltfzäeätangs
wer sig— ring sin are . z en, »o » . l« »Nimm
L « « , ar man funmt aktid wara full-kotan 1 » «
Mka DYIsgmme · sindan Essen-IN geggixgg
ofta wid sina erä tnngan e . Z före foldygnu
lifwet rätta -wi oß eftensolen qch begckgna er .ll tmä pä
« «.es a den t1d hwcljen fvrflpter Me. M»
gWråggtPg ftsaljafnlde Eiädåchxx rkåtkotarinkeögeråterAdktdsßgaonbdälch
benämnes, d so en e nner . . « »sp,
« ’ O t soldygnet allttd gir
ags dygn rcke aro lika langa, satnt at » » attanw
" « « · nd net olier asdet anforch, afntzensom f» ·
letnåsesglrdtxtgläxn Zäder jdllwarjjke är ge ettnmttlggxg asgåtxglesz ivTrv
dens omhwälsningar »e er Iern pgue Toder Mam¬
om wi antaga att en stierna nägondag»befiz1ner»sz g : Taube
— . . « återkomma wal bada a wen den« o1
r III-III ngigo«mtgsxte1n«elsedan solen under dygnet siyttat Fig-M
I bimmelen ,ett stvcke mot ,dster, är. det tydltgt, att stxernan
« « —·strä a Err, än » » «
W FZIHDTTOIEE sesngszkswe igkgngOessgiprsxksgsgzgsez
uaden me an ett 1er — · amw
F tiden mellan unä middagar«aswen ·
f Itastnotktdtzchjz Fllllärsotdygn sktztxlle gsgäxtäenhæätkcå lcxåtssnfjasäcåtäth
l’te än re än jekn , » - , ,
r Fa btxssästdikgtthkz såmma längd. Men der ar redan närdsadlts
atY solensqförsttzttning mot öster är oxemn och fora er g
s
f « « ' ·" dPgUet
« a da en ttllden andra sktxnadgn mellkm sol «
f -Indäetnlkt?d lich långa stierndygnet ar saledes --afwen Gran-«
· · öl er att soldvgnen ieke beständigdda
MCI legfgdxfdjvzäfrsk fdelt Er icke allttd ltka längt stän
' en till den andtjm J » » , ¬
M ZEIT Exisng inrätta wära nr : fnllkoxnltgxpfwerensstänks
e iter solenx säutt äfwende alltidwisade middag,
solen. Wore nn solens rörelse jemn, .