Sida 14 [14]
OCR
kunna hindra superiet wed et sådant tilfälle at icke öfwerfödigheten som oftast händer af de obetä%cksamme lappar tiltager,då hwar borgare får behålla sit brinwijn hoos sig under marcknaden hemma. Och ehuru— wäl öfwerflödigheten nogsamt förspörjes så skal dock sällan hända,at man utan lång och widlyftig ragåakning,kan få bränwins aflåtaren igen, hwarmed Tingstiden förnötes,hwilcken likwäl nodigare oförgrippeligen syns kunna anwändas af domstolen,til de rättsökande parters handrächan— de och stidige mahlens slutelige afgiGrande,wid det föreslagne borga— re bränwignets i qwarstad sättjande, då ärenderne intet så ofta kunde blifwa opskutne til annat ting utan de lidande snarare komma til sin ratt och Justitien igenom detta medlet warda förfrämjat,samt det öfwer— . flödiga och otidiga bränwijnssupande icke desto mindre fulkommeligen hämmat,fast äm menigheten lika fult i rättan tid kan få det den deraf til sin förnödenhet betarfwar. Men al den öfriga bränwins tilförseln . utom Tings och marcknadsTiden som til denne dagen skiedt,förmena de alfwarligen böra afskaffas; Ty ehuruwäl den fierwägade menigheten utom berörde tid intet så almänt kan sammankomma til herrans huus och Tempel ,så har den dock altid haft sina wissa årliga fäster när den merendels til något antal församlat sig,sosom Hälgamäss,Andersmäss, Juhl och wårfrudagen, eller Påsktiden,utam de påbud&é]store faste bot och bönedagarne, då icke allenast borgare och bönder utan och nybyg— gare samt bruksfolck sig med den ena bränwijnsåttingen efter den an. ara infunnit utom det som i sielfwa lappmarcken och wid kyrckiorne blifwit tilwarckat,hwarigenom icke allenast hwarjehanda guds förtör— nelsse förordsakas, emädan ingen särdeles opsickt den tiden hållas kan, utan råka de obetänckte ofta då i förseelser samt lida skada til sin handel och egendomb,hwilcket igenom detta gifne förslaget aldrabäst förekommas kan, samt det obilliga stegrandet utan at almogen aldel es plifwer stängder at få skaffa sig bränwijn til nödtorften och så myc~— ket de profwa for sig och sina anhörigå året öfwer behöfwas kunna, som icke mera än andre guds gåfwor kan wara skadelig%t för deras häl. sa enär den med måtelighet brukas,aldenstund de dessutom hela tiden intet annat än watn hafwa at tilgå jemte Tobaken som de äfwen för me— dicin och ingen egentelig handelswara anse. 2:@0 Menigheten åter af Koutokeino,Afiowara Teno och Ut zjockj Tings— lager,på andra sidan fielRyggen,men äfwen Torneå lappmarck, som Skattar til Cronorne Swerige och Dannemarck tillika och lefwa mera regelbun. ait, &n de förenämde,uppå hwilcka ställen icke häller många dagar Sär. skilt til ting och marcknad plägar anwändas,förmelte deras underdår ; _ ga mening samt bön och begiäran wara,at borgerskapet med andra s Som den j iden församblas måtte,nu som tilföhe efterlåtas at föra bräny ijn
