( om vaktfolket till länets defension )
— — Det Kongl. CammarCollegium hafwer fullar giordt så mycket wähl
. i o . o , 2. Törbem:e
och förledet åhr på mitt anhållande dragit försorgh att färkbax;:de
Nachtefolck är een tämmeligh påst Spanmåhl förorånad a%t åppkiöpas af
Cronones Räntor,men så hafwer Allmogen intet thir af kunnat niuta,
_ helst emädan den nya Lappmarkz Staten för dee tillöchte Prästmän och
Gudz huus fibpbnglande hafwa fått största deelen; Derföre hoos Ed:rs
Kongl . Maå:tt iagh Ållerxnderdånigst will hafwa påmint att een Påst
Spanmåhl till bem:te Wachtefolcketz åppehälle tillordnas kunne, hälst
e%%er iagh befruchtar att Åhrswäxten blifwer i detta åhr så mycket
swårare som tårkan ähr mycket stoor,och elliest kan skie in emoth
skiördetijden infaller fråsten, så att både Tårkan och kiölden lira EKX
skada landet. Och huru nödigdt det ähr att hålla Wachter, befinnes nog—
sampt ther åiaf,att lagh i winter ehrhöll kunskap af een Nårsk äarl
att dee hade 1000 Man soldater som låge på theras sijda i Wacht,doch
— — på åtskillige Ö%%er,för ätan och hafft stycken hoos
sigh,hwilket gifwer det efftertinkiande att dee hafwa haft i sinne,
att giöra infall i Lappmarkerne,"en blefwe hindrade af den myckna
snön. J det förre Danske krigit war och Öfwersten Rosenskantz förord—
nade att wara i Wästerbottn mech något krigzfolk, så frampt && Nårske
widh den orten skulle infalla,af detta alt skiönies Wachternes nödwän—
2
digheet widh denne Krigztijden behöfwgs till Landgzens förswar och söä—
kherheet
ke
Till det andra Ed:rs Konungzl. Maij:tt iagh Xti diupaste Enderdå—
nigheet påminner, om den helsosamma Förordningh, till %anbernes ewiga
Allernådigst giorde åhr 1673 d. 29 Septemb: .
Saligheetz befordran, som f‘d irs Kongl. formedelst desé%onunnzla så
Resolution hwar på fölgde sedan det Kongl. CammarCollegij bref af d.